Instuderingsfrågor Global Shift - Peter Dicken
MIO071
Ekonomi & Handel
Lunds Tekniska Högskola
EKONOMI & HANDEL
INSTUDERINGSFRÅGOR 2006
AV I-04:
Lag SYD: Malin, Rebecka, Christian
Lag BLÅ: Niklas, Jörgen
2
Förord
Det var den tropiskt varma vintern 2006...
Njut av våra eminenta svar på Uffepuffes och Ola Bandolas instuderingsfrågor för Ekonomi &
Handel 2006. Gillar ni dem kan ni la bjuda på en öl eller nått.
Tack till två år gamla Winegums och Näskaffe.
Puss och kram!
Lag SYD & Lag BLÅ
Innehållsförteckning
Förord............................................................................................................................................. 2
Innehållsförteckning ...................................................................................................................... 2
Uffepuffes globala frågor................................................................................................................ 3
Ola Bandolas marknadsföringsfrågor .......................................................................................... 21
Bonus: Skåne-runt-resemål.......................................................................................................... 26
3
Uffepuffes globala frågor
1. Dicken pratar om EU:s framväxt de senaste decennierna och de utökade
beskaffenheter som unionen har fått; den gemensamma marknaden utåt och den
gemensamma valutan som är på väg att införas, etc. Han redogör också för EU:s
stegvisa utvidgning efter 1957. Flera länder, varav många förhållandevis lågt
utvecklade, står på tur för att komma med i EU. Kommer unionen att klara att
upprätthålla samma kvalitet och omfattning av samarbete då den utökas samt
diversifieringen av medlemsländerna blir större och större? Eller kommer vi som
Dicken befarar att få en uppdelning av medlemsländerna i en kärna och periferi där
kärnan består av en grupp fullt integrerade länder och periferin av länder med
varierande grad av integration?
Vi tror att det är svårt att genomföra en gemensam ekonomisk politik med så många
varierande kulturer, infrastrukturer, levnadsstandard. De välutvecklade länderna kommer att
bli tvungna att stå för kostnaderna att ”bygga upp” de mindre välutvecklade, något som kan
skapa missnöja och splitringar. Tillgången på billig och rörlig arbetskraft ökar då de kan röra
sig över gränserna enklare. Detta är bra för företagen men kan skapa missnöje hos nationella
fackföreningar, och dessutom leda till arbetslöshet hos motsvarande arbetsgrupper i vissa
regioner. Risken finns att de mer utvecklade länderna går ihop och skapar samarbeten
sinsemellan där de mindre utvecklade stängs ute.
Det vore väldigt bra om man kunde genomföra en gemensam miljöpolitik och ha samarbeten
inom vissa områden t.ex. kemilagar, men en ekonomisk union är svårare att genomföra med
så många länder i olika stadier där inte alla uppfyller kriterierna för att få gå med. EMU:s
trovärdighet skulle minska om hälften av medlemsländerna inte var med.
2. Dicken tar upp problemet med ”den globala triaden” i världsekonomin bestående
av USA, EU-länderna samt Japan. Dessa tre regioner kontrollerar i stort
världsekonomin idag i fråga om tillverkning, handel och direkta investeringar.
Trenden är att de tenderar att dominera alltmer. Vilka följder och problem har den
globala triaden för de länder som inte är en del av den?
De länder som är inne i systemet är huvudsakligen utvecklade länder, och trenden är att
triaden utvecklar alltmer intern produktion och interna handelsavtal. Detta leder till att det
är svårare för länder i periferin att hävda sig på marknaden. Dels för att de inte har förmånliga
handelsavtal med de inblandade länderna vilket gör transaktionskostnader högre och avtal
besvärligare. De dominerande länderna i triaden får också en inflytelserik position vilket gör
att de har större möjlighet att ställa krav på länder utanför triaden (eftersom de förmodligen
vill vara med), det kan vara t.ex. billig arbetskraft eller råvaror.
4
3. Porter betonar relevansen av relaterade industrier som en av hörnstenarna i hans
”diamant”. För att företag skall lyckas är det viktigt att det finns många stödjande
underleverantörer och kunder, men också konkurrerande företag. Nära samarbete
med leverantörer påskyndar leveranser samt ger större möjligheter till teknikutbyte
och innovation för båda företagen. Konkurrens främjar också nyskapande samt sätter
press på företagen att ständigt förbättra sig. Vilken betydelse har konkurrens för
företags överlevnad och framgång?
En hård konkurrens på hemmamarknaden gör att företaget hela tiden måste komma på nya,
bättre lösningar och innovationer. Detta gör att produkterna testas redan i början för att vara
förberedda för den globala marknaden som är mer krävande än hemmamarknaden. Dessutom
fås konkurrensfördelar genom en nära kontakt med konkurrenter och relaterade industrier,
man kan hela tiden få information om de senaste utvecklingarna i branschen samt vart den är
på väg. Verkar företaget i ett kluster med sina konkurrenter så finns möjlighet att ta del av
gemensamma innovationer och utbyta idéer med varandra, dessutom finns de svåraste
konkurrenterna nära inpå vilket gör att man kan ha bättre kontroll på dem.
4. Definiera/förklara följande begrepp:
a) Produktkonkurrens - Viktigast i introduktionsfasen, produktens teknologiska innehåll,
prestanda och desigt är viktigare är priset. Produktionsprocessen karakteriseras av
småskalighet och kundanpassning. Teknologi och kunnande är ofta mer produkt/ än
processanknutet.
b) Komparativa fördelar - En sektors konkurrenskraft vid en speciell region kan mätas genom
att jämföra sektorns exportkvot med rikets exportkvot inom samma sektor. Om exportkvoten
är högre är samma sektors nationella kvot sägs regionen ha komparativa fördelar.
c) Produktsubstitution i produktlivscykeln – Genom att introducera en substitutprodukt
(samma produkt i botten men vissa grunder utbytta) då en produkt är i sin nedgångsfas kan
livscykeln förlängas. Dessutom kan två överlappande livscyklas fås.
d) Avancerade produktionsfaktorer - Skapade till höga kostnader, ej branschspecifika. Dessa
produktionsfaktorer är unika för hemmabasen, t.ex. högutbildad arbetskraft och allmänna
forskningsresurser. De har signifikant betydelse för konkurrens och är svåra att ta till sig,
kräver dessutom höga och långsiktiga investeringar.
e) Underleverantörer och relaterad industri – En av de fyra faktorerna i Porters diamant. Här
får fördelar genom att bilda nätverk med vertikala länkar i produktionskedjan (med likartade
industruer). Konkurrensfördelar kommer från nära samarbeten mellan bra leverantörer och
industrier, konkurrenskraftiga leverantörer ger konkurrenskraftiga företag.
f) "Greenfield investments" (i samband med direktinvesteringar och utlandsproduktion) –
Etablering i ett nytt land eller på en ny marknad kan göras antingen genom
”sammanslagning” med ett befintligt företag eller genom greenfield investments- att starta
upp en helt ny anläggning.
g) Decentraliseringskostnader -
h) Produktlivscykelns introduktionsfas – Fasen då en ny produkt förs ut på en marknad som
börjar växa. Det finns endast ett fåtal aktörer, båda på efterfråge- och utbudssidan. Tillfälligt
5
monopol vilket ger möjlighet till höga priser. Konkurrens sker mer produkt, inte pris. Här
finns krav på hög kvalitet, mångfald och valfrihet när de gäller de flesta avancerade
produktionsfaktorer. Viktigast är tillgång på specialiserad, högutbildad arbetskraft och
närhet/tillgång till innovationsnätverk. Smidig anpassningsförmåga och snabb
reaktionsförmåga är viktigt och underlättas av geogrefisk närhet. Denna produktionsmiljö
finns främst i centrumregioner eller universitetsregioner. Dessa regioner är i allmänhet dyra
men en produkt i introduktionsfasen är inte så priskänslig. Senare i livscykeln kan de tvingas
flytta från dessa regioner.
i) Segmenterad efterfråga på hemmamarknaden -
j) Kluster – Kluster av verksamheter med gemensamma nämnare är ett explicit rumsligt
beteende av en samling företag. De platsbundna fördelarna grundar sig på sänkta
transportkostnader, kosta avstånd mellan företag, institutioner och olika typer av
basstrukturer, minskade transaktionskostnader i utvecklingen av en generell arbetsmarknad
(billigare sökkostnader för arbetskraft)Det finns två typer av kluster, generella och
specialiserade, de generella grundar sig på urbanisering och viljan att befinna sig i centrum för
att underlätta kontakt med marknad och andra företag. Specialiserade kluster reflekterar
tendenser för företag med liknande verksamhet att lokalisera sig nära varandra.
k) Värdekedja -
l) Tjänst – En tjänst är immateriell och kan vanligen inte demonteras. Produktion och
konsumtion sker samtidigt. Måste vara på plats eller i närheten av kunderna. Äganderätten
förflyttas normalt inte (från producent till kund). Kan vanligtvis inte säljas vidare, lagras eller
transporteras och bokförs som en kostnad.
m) Utgående logistik – En av de primära aktiviteterna i värdekedjan. Innefattar transport av
varor från produktion ut till distributionslager/kunder.
n) Fordism – Teknologin är komplexrigid och arbetskraften är outbildad och utbytbar.
Underleverantörsrelationerna är avlägsna både funktionellt och geografiskt.
Produktionsvolymerna är extremt höga och produktionsvariationerna är enkla små
modifieringar (typ löpande band).
o) Transnationella företag – Har makten att koordinera och kontrollera operationer i mer än
ett land även om de inte äger den. (Boken s )
p) Transnationell vertikal integration (s 248 i boken) – Kommer sig av skillnader i t.ex.
arbetskraftskostnader och incitamen från nationella regeringar. Leder till en geografisk
specificering av produktionsprocessen. Det finns två typer:
- Flera olika produktionsenheter producerar varsin komponent. Alla komponenter skickas
sedan till en gemensam fabrik där de sätts samman.
- Varje produktionsenhet genomför en separat del av produktionssekvensen. Enheterna är
länkade över nationsgränserna i en kedjelik sekvens, d.v.s. det som kommer ut från en
fabrik är det som skickas in i nästa.
6
5. Vad menas med företagens hemmabaser? Förklara därefter hur t.o.m. globalt
verksamma företag kan vara starkt beroende av sina ”home-bases” i en värld som
håller på att bli alltmer ekonomiskt sammanflätad.
Ett företags hemmabas är den region där företagsledning, forskning och utveckling och de
viktigaste produktionsanläggningarna finns. Grundidén är att företagen grundlägger sin
konkurrenskraft i hemmabasen. Om man har en stark hemmabas vad gäller kunskapskommunikations-
och produktionsfördelar så får man en bättre konkurrenskraft på en
exportmarknad. Ska helst befinna sig där ”diamanten” fungerar bäst. Ett företags hemmabas
influerar även företagets kultur och policy.
6. Dicken diskuterar de transnationella företagens (TNC’s) påverkan på de
”värdländer” där man är verksamma.
a) Redogör för huvuddragen i Dickens analys!
Värdlandet kan dra nytta av det kapital TNC bidrar med. Mest fördelaktigt är om företaget
etablerar sig på egen hand, ej genom uppköp, och använder värdlandet som exportplatform.
Detta tillför värdlandet arbetsmöjligheter och kapital i form av exempelvis skatteintäkter eller
genom att kräva local-content. Å andra sidan går värdlandet miste om know-how och
tillverkningen ersätter ingen import vilket hade varit fallet om företaget hade etablerat sig för
den lokala marknaden.
Lokala leverantörer kan dra stor nytta av etablering av TNCs om de är vertikalt
desintegrerade, både i form av kunskap och ordar. Här gäller att specialiserade produkter är
bättre än dussinvaror eftersom de genererar mer jobb och kunskap.
Produktion av dussinvaror eller ofullständiga produkter kan ge en snevidring och urholkning
av landets ekonomi eftersom det då inte tillförs någon ny kunskap.
Konkurrensen i landet ökar och TNC kan i värsta fall slå ut de mindre lokala aktörerna
eftersom de har större resurser och ofta möjlighet att erbjuda högre löner. Hur stor
konkurrensen blir och vilka områden den gäller (arbetskraft, marknadsandelar etc.) beror på
etableringens typ och storlek, exempelvis om TNC etablerar sig för den lokala marknaden
eller som exportplatform. TNCs kan även hämma entreprenörsskap i värdlandet.
Om en stor del av eknonomin består av TNC kan värdlandet bli väldigt beroende av dessa och
få problem att genomföra sin ekonomiska politik utan påtryckningar från dessa.
7
b) Komplettera denna redogörelse med en kort diskussion av aspekter du menar borde
utvecklas eller tillföras en sådan analys!
- TNCs etiska och moraliska påverkan på värdlandet, exempel tillverkning av sprit
eller vapenkomponenter.
- TNCs miljöpåverkan på landet.
- Tillför TNC landet bad-will?
7. Diskutera kortfattat några utvecklingsdrag i den globala ekonomin...
Utvecklingen av kommunikation och logistik har gjort att produktionsfaktorer, så som
kunskap och kapital, som tidigare ansetts orörliga kan flyttas mellan länder.
Porter
Ingen enhetlig källa för konkurrens
Hemmabasen utgör basen för internationell konkurrenskraft
Konkurrenskraften är inte evig
Marknaderna måste exploateras snabbt och aggressivt
Enligt Porter räcker det inte att företaget har en av de fyra olika huvudområderna i modellen
utan en kombination av alla fyra krävs för att skaffa sig konkurrensfördelar. Det gäller även
att utveckla de fyra områdena för att förbli konkurrenskraftig.
Produktlivscykeln
Steg 1 - Innovationsfasen R&D och produktion i hemmabasen, arbetskraften består till
störst del av ingenjörer.
Steg 2 - Tillväxtfas Produktion och konkurrens ökar, expansion utomlands i form
av export.
Steg 3 – Mognadsfas Egen säljorganisation och produktion utomlands, små
konkurrenter slås ut.
Steg 4 – Nedgångsfas Kostnadseffektivisering. Produktionen standardiseras och
läggs ut i låglöneländer.
Heckscher/Olin
Enligt Heckscher/Olins teorem är produktionsfaktorer geografiskt låsta och kan ej flyttas.
Detta stämmer ej längre varför produktlivscykeln och Porters diamant stämmer bättre med
nutidens verklighet.
8
8. I kapitlet ”The state is dead….long live the state” påminner Dicken oss om att alla
stater engagerar sig i sina ekonomier. Det är snarast engagemangets omfattning och
inriktning som kan skilja sig åt väsentligt mellan olika länder. Författaren lyfter fram
fyra faktorer som påverkar statens engagemang. Diskutera dessa och redogör därefter
för begreppen marknadsrationell respektive planrationell stat. Exemplifiera med olika
länder.
- Nationens politiska och kulturella komplexitet och intressegruppers makt. Fackföreningar
med finansiella intressen kan påverka styret väsentligt. Påverkar styret oavsett om det är
en konservativ eller socialistisk regering men generellt så är konservativa regeringar
mindre känsliga för påtryckningar av detta slag.
- Storleken på ekonomin och den inhemsk marknaden: Speciellt viktigt för handelspolitik.
Ju större inhemsk marknad desto mindre viktig blir handeln med utlandet.
- Naturtillgångar och resurser (fysiska och humana): Om det saknas naturtillgångar måste
en nation importera dessa, den handeln måste uppvägas med export. Detta medför att
utrikeshandeln blir viktigare. Om en speciell råvara är extra viktig kan ekonomipolicyn
influeras av detta.
- Nationens relativa position i världsekonomin: Avseende dess ekonomiska utveckling och
industrialisering. Om en nation har en stor makt i världsekonomin är den friare att själv
välja sin politik. Den politik som förs av icke-industrialiserade länder är annorlunda mot
den som förs av I-länder.
En möjlig indelningsgrund för nationalekonomiska
politiska system delar in dessa i fyra
idealtyper. Detta sker enligt modellen till höger. Det är
dock viktigt att komma ihåg att nationer sällan rymms
inom endast ett av dessa fält utan kombinerar dessa
system i olika omfattning. I de flesta fall kan man dock
hitta ett dominerande.
- Market-rational/regulatory state är det nationalekonomiska politiska system som brukar
kallas blandekonomi. Det är här vi kan placera in det svenska systemet. Grundtanken är att
staten reglerar grundparametrarna för marknaden i syfte att bibehålla ekonomisk stabilitet.
Det vilar på staten att tillse en fungerande fysisk infrastruktur (flygplatser, hamnar och
järnväg). Staten ansvarar också för viss s.k. public service, såsom polis och rättsväsende,
försvar och skola. Utöver detta ska staten också driva en fördelnings- och skattepolitik för att
reglera inkomstskillnader och finansiera offentlig verksamhet. Investeringar, produktion och
distribution och beslut om detta vilar dock på marknaden. Staten blandar sig inte i vilka
industrier som ska finnas eller vad som ska produceras förutom på specifika marknader, såsom
spelmarknaden.
- Plan-rational/regulatory state är ett system mer vanligt förekommande i länder under
utveckling. Grundtanken är att det är statens roll att genom den ekonomiska politiken
prioritera den ekonomiska utvecklingen med fokus på tillväxt, produktivitet och
konkurrenskraft. Staten ska leda marknaden med olika instrument framtagna av en
9
omfattande ekonomisk byråkrati och skapa institutioner för att bistå och koordinera det
privata näringslivet. Man ska i dessa ekonomier särskilja den regerande regimen från den
ekonomsikt styrande byråkratin för att upprätthålla en självstyrande stat i ett stabilt politiskt
klimat. En stor del av näringslivet i dessa länder är i privat ägo och konkurrensutsatt, men
statlig inblandning är omfattande beträffande ekonomiska mål etc.
9. Redogör för produktlivscykeln och dess olika faser. Diskutera de olika fasernas
rumsliga kopplingar. Dessutom, beskriv hur kraven på omgivningsresurser och
teknologi i de olika faserna skiljer sig åt.
- Introduktionsfasen Här finns krav på hög kvalitet, mångfald och valfrihet när det gäller de
flesta avancerade produktionsfaktorer. Viktigast är tillgång på specialiserad och högt utbildad
arbetskraft och närhet/tillgång till innovationsnätverk. Smidig anpassningsförmåga och snabb
reaktionsförmåga är viktigt och underlättas av geografisk närhet. Denna produktionsmiljö
finns fräst i centrumregioner eller i regioner i geografisk anslutning till dessa samt i större
universitetsregioner. Dessa är regioner är i allmänhet dyra men en produkt i
introduktionsfasen är inte så priskänslig. De kan dock komma att tvingas från dessa regioner
senare i livscykeln. Detta gäller främst F- och K-sektorerna.
- Tillväxt och mognadsfasen har också speciella krav på produktionsmiljön till följd av de
förhållanden som präglar produkter och produktionsprocesser. Jämfört med introduktions
respektive nedgångsfaserna är dessa dock inte lika tydliga.
- Nedgångsfasen Här söks, istället för innovationsfördelar, olika typer av produktionsfördelar
relaterade till en kostnadseffektiv tillverkning. Avgörande är tillgången till billig arbetskraft
och billig industrimark och lokaler. Flera regioner kan matcha dessa krav men det är dock
främst relativt små perifera, industridominerade och resurssvaga regioner som har en
passande profil i produktionsmiljön.
10. Gör en jämförelse mellan likheter och skillnader i utgångspunkter för Porter och
produktlivscykeln
Likheter
- Båda anser att hemmabasen är viktig för internationell konkurrenskraft
- Konkurrensfördelarna måste utvecklas kontinuerligt
Skillnader
- Porter menar att marknaderna måste exploateras snabbt och aggressivt,
produktlivscykeln bygger på att detta göra successivt
- Produktlivscykeln tar inte upp slumpens och värdlandets påverkan på
konkurrenskraften
10
11. Dunnings eklektiska paradigm utgör ett försök att förklara företagens globalisering
a) Redogör för grundtankarna i hans paradigm inkluderande dess olika kategorier av
förklaringsfaktorer!
Synsättet är uppbyggd som en kombination av tidigare synsätt (eklektisk). Grundtanken är att
tre villkor ska vara uppfyllda för att ett företag ska börja med utlandsproduktion.
1. Ägarspecifika fördelar som inte innehas av konkurrerande utländska företag, såsom storlek
och marknadsinflytande, bättre finansiell styrka eller teknologi (produktions-, marknadseller
organisationsteknologi) som dessutom är mycket mobil.
2. Internaliseringsfördelar, vilket innebär fördelar med att behålla olika ägarspecifika fördelar
inom organisationen istället för att sälja eller leasa ut dessa. Detta beror på att marknaden är
imperfekt. Osäkerhet leder till internalisering genom vertikal integration. Speciellt
internaliseras transaktioner av kunskap.
3. Platsspecifika fördelar är fördelar med att utnyttja sina tillgånga på plats. Dessa fördelar är
tillgängliga för alla på den specifika platsen. Detta kan t.ex. vara:
- Marknaden
- Naturtillgångar
- Produktionskostnader
- Politiskt förhållandet
- Kulturell och språklig närhet
c) Applicera denna förklaringsmodell på den sektor du valt att fördjupa dig i, dvs antingen
Teko,- fordons- eller elektronikindustrin. Din uppgift är att visa i vilka avseeenden och i
vilken utsträckning den kan förklara utvecklingen inom din valda industrisektor.
Ägarspecifika fördelar: Bilproduktionen har traditionellt sett bestått av massproduktion med
standardiserade produkter (Fordismen). De japanska bilföretagen utvecklade istället en metod
för att tillverka lägre volymer genom ökad flexibilitet.
Platsspecifika fördelar: Rädsla för att bli utkonkurrerade av japanska biltillverkare fick USA
och västeuropa att locka till sig japansak tillverkare för att minska importskillnader. Det sattes
också gränser för hur mycket av bilen som måste vara tillverkat i landet för att varan få kallas
inhemsk och gå under det aktuella landets handelsavtal. Olika länder har olika höga kriterier,
länder med ny inhemsk produktion har t.ex. väldigt höga hinder.
12. TNCs samhällsekonomiska konsekvenser. Dicken diskuterar de transnationella
företagens (TNCs) påverkan på de ”värdländer” där man är verksamma.
a) Redogör för huvuddragen i Dickens analysschema med korta kommentarer om de olika
elementen i detta.
11
Investeringens art
Etableringssätt Bygger TNC upp anläggningar eller etablerar de sig genom
uppköp eller joint venture?
Anledning Utnyttja lokala naturtillgångar, tillgodose värdmarknaden
eller använda landet som exportplattform?
Operationella attribut Indistrityp, teknologi, storlek och hur verksamheten är
bunden till ursprungslandet.
Värdlandets egenskaper
T.ex. hur företagets och värdlandets ekonomiska, tekniska, sociala, politiska och kulturella
egenskaper passar ihop.
Påverkansområden
Kapital och finansiering Kommer TNC att föra ut alla vinster ur landet
eller kommer etableringen att tillföra
värdlandet kapital?
Teknologi Kommer TNC att tillföra landet kunskap eller
kommer endast ”know-how” men inte ”knowwhy”.
Är eventuell tillförd teknologi
användbar för värdlandet?
Handel och leverantörsförhållanden Producerar TNC för värdlandet eller för
export? Det senare är mest fördelaktigt för
värdlandet eftersom inhemsk produktion inte
konkurreras ut. Använder sig TNC av lokala
underleverantörer eller är det helt vertikalt
integrerat?
Industriell struktur och entreprenörskap TNC riskerar att konkurrera ut befintliga
företag. Entreprenörsskap och företagssamhet
inom TNCs bransch tenderar också att
försämras.
Anställning och arbetskraft TNC bidrar med arbetstillfällen och kringjobb.
Hur behandlar TNC sina anställda och hur
fungerar relationen med fackföreningar?
b) Komplettera denna redogörelse med en kort diskussion av någon/några aspekter du menar
kan/ borde tillföras Dickens analys.
- TNCs etiska och moraliska påverkan på värdlandet, exempel tillverkning av sprit eller
vapenkomponenter.
- TNCs miljöpåverkan på landet.
- Tillför TNC landet bad-will?
12
13. Teknologi är en av de viktigaste processerna bakom globaliseringen av
ekonomiska aktiviteter. Fyra specifika aspekter på teknologisk förändring har
diskuterats under kursens gång (på föreläsningar och/eller i kurslitteraturen);
teknologisk förändring som en evolutionär process, informationsteknologi och hur
denna omvandlat inte bara transport- och kommunikationsteknologier utan även
produkter och produktionsprocessen, den ökade flexibiliteten inom produktion och
organisation samt, till sist, den starkt platsbundna beskaffenheten på innovationer och
teknologisk förändring. Välj två av dessa aspekter på teknologisk förändring och
diskutera utförligt respektive aspekts karaktärsdrag och roll i utvecklingen av ett
globalt ekonomiskt system.
Produkter och produktionsprocessen
Flexibilitet: världen efter fordismen
Under industrialiseringen har produktionsprocessen utvecklats genom ett antal steg:
- Tillverkning
- Tillverkning med hjälp av maskiner
- Vetenskaplig tillverkning (K2-K3)
- Fordism: löpande band tillverkning (K3-K4)
- Efter fordism: nya flexibla produktionssystem utvecklade med hjälp av
informationsteknologi. (K5)
Det råder skilda meningar om vad som verkligen inträdde i K5 där av namnet efter fordism.
Många anser att fordismen gick in i en kris i mitten på 1970 talet och att den har ersatts av
nya sätt att producera. Den viktigaste egenskapen anses vara flexibilitet i
produktionsprocessen, i företags organisationen och i organisationen med underleverantörer
och kunder. En nyckel faktor för denna flexibilitet är möjligheten att använda informations
teknologi i maskiner och operationer. Detta resulterade i tre olika trender:
- Informations intensitet i stället för energi eller mattrial intensitet i produktionen.
- Större flexibilitet i produktionen vilket den får på tre följande sätt:
1. Stor volym är inte längre nödvändigt för hög produktivitet.
2. Förändring är inte lika dyrt och riskfullt.
3. Man kan fokusera på segment i stället för massmarknader.
- Förändring i efterfrågan på arbetskraft, kompetens i stället för kvantitet.
- Ökad standardisering och rutinisering.
- Ökad flexibilitet i produktionsprocessen.
Flexibel specialisering: återfödelsen av hantverksbaserad produktion?
Fordism associeras med stora företag och vertikalt integrerad produktion som producerar
standardiserade varor. Den ny flexibla produktionstekniken ledde till att små och
självständiga företag utvecklas som kan tillgodose behoven på den lokala marknaden.
Japansk-inspirerad version av efter fordism: Toyotism eller Fuijitsuism
Kontrasterna mellan de tre systemen:
- Produktionsorganisationen är flexibel när det gäller utrustning men framförallt när
det gäller arbetskrafts organiseringen. Arbetslag, arbetsrotation, learning–by-doing
och flexibilitet ersatte den fordistiska massproduktionen.
13
- Kvalitetskontroll under hela produktionsprocessen. Total quality managemnet (TQM)
innebär att man bygger in kvalitet från början hellre än att titta efter fel när
produktenär klar.
- Man använder sig av just in time (JIT) system. Att kala detta för Toyotism visar på den
ledande roll som Japan spelade inom bilindustrin. Kenny &Florida 1989 kallade det i
stället för Fujitsuism vilket kom från ett av Japans ledande informationsteknologi
företag Fujiutsu: Fujiutsu förklarar hur Japan har förändrats efter ”efter fordismen” till
en industriell organisation som är särskilt anpassad till informations åldern.
- Användningen av IT för att överföra information.
- Sambandet mellan utveckling och produktion.
- Nya sätt att organisera efterfrågan och öka konsumtionen.
Det finns både för och nackdelar med de olika efter fordismerna, man kan egentligen inte dra
någon slutsats om någon global trend mot någon speciell efterföljare till fordismen. Det är
bättre att förklara den nuvarande trenden som en mix av de olika systemen som beskrivits
ovan.
Den teknologiska förändringsprocessen: ur ett evolutionärt perspektiv
Teknologisk förändring är en form av lärande: hur löser man problem i en mångfaldig och
föränderlig miljö. Teknologi är inte en självständig process den har inget eget liv. Teknologi
är en social process som är socialt och institutionellt befäst. Den skapas och
accepteras/accepteras inte genom människlig medverkan: individer, organisationer eller
samhällen. Val av och användning av olika teknologier påverkas av en önskan om att göra en
stor vinst i form av kapital, marknadsandelar eller investeringar.
Fyra typer av teknologisk utveckling:
- Tillväxtförnyelse (Incremental innovations): småskalig, progressiv modifiering av
existerande produkter och processer: De uppkommer oftast på grund av förbättringar gjorda
av ingenjörer som är involverade i processen eller som förslag från användare och är nästan
aldrig ett resultat av forskning. Trots att dess effekt är extremt viktig för utvecklingen av
produktiviteten så har en enskild förbättring sällan någon dramatisk effekt och passerar oftast
obemärkt förbi.
- Radikal förnyelse ( Radical innovations): diskontinuerliga händelser som drastiskt förändrar
befintliga produkter och processer. En ensam radikalförnyelse kommer inte att påverka det
ekonomiska systemet. Ett helt kluster av radikala förnyelser är förenade som tillexempel med,
syntetmatrialindustrin eller halvledarindustrin kan dock göra det.
- Förändring av ”teknologiska system”: dessa är stora teknologiska förändringar som påverkar
flera olika delar av ekonomin, liksom den utvecklar helt nya sektorer. Freeman (1987)
föreslår att följande fem sammanfattande teknologier har skapts av sådana
1) informationsteknik
2) bioteknik
3) materialteknik
4) energiteknik
14
5) rymdteknik
- Förändring av det teknoekonomiska paradigmet: de verkligt storskaligt revolutionära
förändringarna. De representerar nya teknologiska system som har så genomträngande effekt
på ekonomin att de förändrar sättet att producera och styra ´helt och hållet’. Förändringarna
är så stora att de berör både kostnadsstrukturen och produktionen och distributionen genom
hela systemet.
14. Den teknologiska utvecklingen har bl.a. medfört att multinationella företag kan
separera sina enheter geografiskt. Diskutera multinationella företags tre viktigaste
funktioner och respektive funktions precisa geografiska konfiguration.
Ett företags lokalisering av sina enheter är inte längre lika begränsade tack vare utvecklingen
av transporter och kommunikation. Hur enheterna placeras beror på två faktorer: dels
organisatoriska och teknologisak faktorer, dels lokala faktorer på olika platser.
Huvudkontoret är ansvarigt för strategiska investeringar, vilka produkter som ska säljas, vilka
marknader man ska finnas på etc. Dess krav på placering grundar sig på.
- Strategisk plats i det globala transport- och kommunikationsnätverket för att kunna
ha snabb kontakt även med enheter som ligger långt bort.
- De behöver bra arbetsmarknadskunnande och tillgång till högkvalitativa externa
tjänster.
- Huvudkontorens uppgift handlar mycket om kontakt med andra företags
huvudkontor, något som underlättas genom geografisk närhet.
Många företag har flyttat sina stora huvudkontor till globala metropoler (New York, Tokyo
etc.) men mycket få flyttar det allra högsta beslutande organet utomlands, hemlandet har
således en fortsatt viktig roll,
Forskning och Utveckling: Många företag har liksom huvudkontoren kvar de högsta F&Uenheterna
i hemlandet. Dock finns det många andra lokaliseringsmönster. Processen för F&U
kan delas upp i tre faser som har olika krav på lokalisering
1) Forskning och marknadsundersökningar: bör ske i närheten av universitet och
forskningsinstitut.
2) Produktdesign och utveckling: Kräver många forskare, ingenjörer och tekniker.
3) ”Debugging”: här anpassas produkten efter lokala omständigheter och bör därför
befinna sig nära produktions- och marknadsföringsenheterna.
Var R&D-enheterna befinner sig beror även på vilken typ av marknad som företaget (oftast
ett TNC) befinner sig på:
- Företag med stark hemmabas har oftast större delen av F&U i hemlandet och endast
support-enheter utomlands. På nationell nivå placeras F&U-enheter i närheten av
storstäder eller universitet.
15
- Värdmarknads-TNC som inriktar sig på lokala marknader har både supportlaboratories
och lokalt integrerade enheter utomlands som syftar till att anpassa
produkten till den lokala marknaden.
- Världmarknads-TNC som riktar sig till den globala marknaden har de båda tidigare
formerna av F&U men även internationellt oberoende enheter som utför F&U för
hela det globalt integrerade företaget.
Produktionsenheter är svårare att generalisera hur de placeras. Kraven på deras placering
beror mycket på vilken organisatorisk och teknisk roll de har inom företaget vilket leder till
att de blivit mer och mer geografiskt utspridda. Olika typer av geografisk orientering som
TNC kan använda sig av är:
- Globalt koncentrerad produktion är den enklaste formen. All produktion är koncentrerad
till en viss plats eller ett visst land och exporteras sedan till världsmarknaden.
- Värdlandsproduktion: Produktionen sker på den specifika värdmarknaden, Kriterierna på
landet/regionen för att det ska sättas upp en värdmarknadsproduktion där är 1)
Marknadens storlek och inkomstnivå. 2) Efterfrågastruktur och konsumenternas smak. 3)
Kostnadsfördelarna att sätta upp produktionen direkt på marknaden. 4) Statliga
begränsningar för att gå in på marknaden. Ny transportteknologi minskar behovet i
kostnadstermer att ha produktionen nära marknaden. Dock finns det andra skäl för denna
typ av produktion:
- Viktigt att vara nära marknaden för att kunna anpassa sig til geografiska skillnader
och den specifika marknadens behov.
- Kunna kringgå tullar och handelshinder.
- Produktion specialiserad för en global eller regional marknad: Med frihandelsregioner har
en ny typ av produktion blivit vanlig. Dessa områden skapar en stor intern marknad
vilket underlättar för företag att ha specialiserade enheter som servar hela den här
marknaden. Var produktionsenheterna hamnar är en avvägning av följande:
Stordriftsfördelar med få produktionscentra, transportkostnader frö råvaror och färdiga
produkter.
- Transnationell vertikalt integrerad produktion: Olika enheter specialiseras på
vissakomponenter eller processer och kan därför placeras där det är mest ekonomiskt
fördelaktigt. Faktorer som påverkar placeringen är:
- Löneskillnader och hur lätt arbetskraften är att styra.
- Hur standardiserad produktionen är.
- I hur stor mån produktionsprocessen kan delas upp i självständiga faktorer
15. Vi kan i dag se att det har vuxit fram en ny global arbetsfördelning.
a) Beskriv den arbetsfördelning som rådde i världen före den ”nya globala arbetsfördelningen”
började växa fram, samt när förändringarna började framträda.
Tidigare var U-ländernas uppgift i den globala ekonomin enbart att förse I-länderna med
råvaror till deras produktion. I-länderna sålde sedan tillbaka de färdiga produkterna. Under
16
början och mitten av 80-talet började asiatiska länder som Sydkorea och Taiwan (NIE)
producera och exportera alltmer.
b) Beskriv den ”nya globala arbetsfördelningen” samt hur den skiljer sig från den tidigare.
Idag sker stora delar av tillverkningen i låglöneländer som Singapore, Taiwan och thailand. Iländerna
står för koordination och styrning av produktionen samt marknadsföring och F&U.
16. Staten är en betydelsefull aktör på den globala arenan. Beskriv de medel som
stater har att använda sig av i konkurrensen med andra stater och i interaktionen med
multinationella företag – d.v.s. hur stater kan agera samt vad de önskar uppnå genom
att agera så.
- Handelspolicy: Policy mot import, 1) .Tullar baserade på värdet av produkten, lägst på
råmaterial och högre på bearbetade produkter, syftar till att göra de inhemska
produkterna mer konkurrenskraftiga och skydda ny och outvecklad industri. 2) Icke
tullbaserade handelshinder, t.ex. importkvoter och speciella krav på förpackning och
märkning, har ökat i betydelse i och med att tullavgifter överlag har sjunkit Exportpolicy,
syftar framförallt till att stimulera export men även att minska viss typ av export. Till
exempel har många länder som policy att inte exportera försvarsmaterial.
- Policy mot utländska investeringar: Två olika typer: Inhemska företag som investerar i
utlandet och utländska företag som investerar i hemlandet. I regel tenderar utvecklade
marknadsekonomier vara mindre restriktiva i sin politik som utländskt investerande än
utvecklingsländer, en förklaring till detta är att de utvecklade länderna är de som
investerar mest utomlands och där flest utländska investeringar sker.
1) Utländska företag som investerar i landet:
- Inträden av utländska företag i landet, myndigheten kan vilja filtrera bort vissa företag av
politiska eller ekonomiska skäl. Utländska investerare stängs ute från vissa sektorer,
restriktioner för hur stor del av ett inhemskt företag som får ha utländskt ägande. Krav på
anställning av lokal personal i ledande positioner.
- Styr hur företaget ska agera: Vanliga krav är en viss nivå av lokala aktiviteter,
miniminivå på export, införande av ny teknologi och lokala restriktioner på
utländska investeringar.
- Myndigheternas inställning till företagens vinst och överförande av kapital. Alla
stater vill minimera utflödet av kapital från landet. Exempel är nivåer och
metoder för att vinstskatta utländska företag.
- Stimulera investeringar i landet: direkta handlingar frö att locka utländska
investeringar.
2) Utländska investeringar av inhemska företag:
- Myndigheterna måste först godkänna investeringar utomlands
- restriktioner för export av kapital
17
- Industripolicy: ett antal olika politiska verktyg för att gynna industrin genom
småföretagarpolitik, skapa arbetskraft och framdriva teknisk utveckling, skattepolitik,
arbetskraftrestriktioner.
17. Beskriv produktlivscykelns geografiska dimension. Diskutera dessutom de styr och
kontrollkostnader som är förenade med utläggning av produktion eller annan
verksamhet till filialer.
Steg 1 – Innovationsfasen R&D och produktion i hemmabasen.
Steg 2 – Tillväxtfas Expansion utomlands i form av export, fortfarande produktion
i hemmabasen.
Steg 3 – Mognadsfas Säljorganisation och produktion flyttas till befintliga
marknader.
Steg 4 – Nedgångsfas Produktionen standardiseras och läggs ut i låglöneländer.
Placering av produktion och andra funktioner utanför hemmabasen innebär bl.a. kostnader
för kommunikation, logistik och samordning där bl.a. kvalitetssäkring, kontroll och styrning
ingår.
18. Om Porters modell. Vad menas med företagens hemmabaser? Förklara hur t.o.m.
internationellt verksamma företag kan vara starkt beroende av sina hemmabaser i en
värld som håller på att bli alltmer ekonomiskt sammanflätad.
18
19. Redogör utförligt för Porters syn på produktionsfaktorerna. Vad består dessa av?
Tänk på att förklara den hierarkiska indelningen Porter gör av produktionsfaktorerna.
Betydelse för långsiktig konkurrenskraft
Liten Stor
Basala faktorer
Ärvda eller skapade
till låga kostnader.
Ex. Naturresurser
Avancerade faktorer
Skapade till höga
kostnader men inte
branschspecifika.
Ex. Högutbildad
arbetskraft.
Kan sökas utanför
hemmabasen
Generella faktorer
Ärvda eller skapade.
Allmänt tillgängliga.
Ex. Motorvägar,
riskkapital
Specialiserade
faktorer
Skapade och helt
branschspecifika.
Ex. Toppingenjörer i
Japan (tar inte
anställning i
utländska företag
Unika för
hemmabasen
Brister i basala/generella faktorer utgör
incitament att utveckla
avancerade/specialiserade faktorer
20. Dicken gör en åtskillnad mellan internationalisering och globalisering.
a) Definiera begreppet globalisering enligt Dicken.
Internationalisering innebär ökad ekonomisk aktivitet över nationella gränser.
Globalisering är en ekonomisk process som inte bara innebär en geografisk utökning av den
ekonomiska aktiviteten över nationsgränserna. Även en integration av aktiviteter och
funktioner över nationsgränser med en kvalitativ synvinkel. Mer komplexa kontakter och
djupare nätverk.
b) Hur utbredd är globaliseringen i dag? Diskutera detta både gällande världsekonomin i stort
och för enskilda företag. Ge också en (grov) bild av hur globaliseringen är spridd geografiskt.
Globaliseringen har sitt huvudsäte i ”triaden”, Europa, Nordamerika och Östasien, det vill
säga de områden som dominerar den globala ekonomin. USA, Japan och Tyskland svarar för
60% av världens produktion även om skillnaderna börjar minska, till exempel så har Kina haft
en snabb utveckling och är nu en viktig aktör inom den globala ekonomin. Länderna i Afrika,
söder om Sahara har däremot haft en svag utveckling inom alla ekonomiska områden.
19
21. Använd Dunnings eklektiska paradigm för att förklara globaliseringen. Diskutera
skillnader mellan olika typer av produktion samt olika geografiska områden.
Dunnings eklektiska paradigm bygger på att tre villkor uppfylls för att företag ska börja med
utlandsproduktion:
1) Ägarspecifika fördelar som inte innehas av konkurrerande företag, såsom storlek och
marknadsinflytande, bättre finansiell styrka eller teknologi (produktions-, marknadseller
organisationsteknologi) som dessutom är mycket mobil.
2) Internaliseringsfördelar, vilket innebär fördelar med att behålla olika ägarspecifika
fördelar inom organisationen istället för att sälja eller leasa ut dessa. Detta beror på att
marknaden är imperfekt. Osäkerhet leder till internalisering genom vertikal
integration. Speciellt internaliseras transaktioner av kunskap.
3) Platsspecifika fördelar är fördelar med att utnyttja sina tillgångar på plats. Dessa
fördelar är tillgängliga för alla på den specifika platsen. Detta kan t.ex. vara:
- Marknaden
- Naturtillgångar
- Produktionskostnader
- Politiskt förhållande
- Kulturellt och språklig närhet
Tack vare utvecklingen av kommunikations- och logistiksystem kan företag flytta sina
ägarspecifika fördelar, exempelvis avancerad produktionsteknologi, till platser med specifika
fördelar. Detta skapar agglomerationskrafter som gör att olika typer av produktion ofta
lokaliseras inom samma geografiska områden, så kallade kluster.
22. Vilka är de huvudsakliga typerna av aktörer på den globala arenan? Vilka
maktpositioner har de? På vilka sätt kan respektive aktör agera? Diskutera hur
respektive typ av aktör kan tänka strategiskt, samt vilka olika medel de kan använda
för att nå sina mål.
De huvudsakliga aktörerna är nationella regeringar, internationella organisationer (ex. FN,
WTO) och transnationella organisationer (ex. miljöorganisationer, företag). De ekonomiska
kopplingarna mellan staterna har stärkts mycket men statens roll har generellt försvagats på
senare tid. Staten har kontroll över sitt territorium där den nationella kulturen skapas.
Teknologisk utveckling minskar nationellt beroende. Globaliseringen har lett till att TNC har
fått större inflytande över staterna eftersom det har lätt att flytta sin produktion och kan välja
och vraka var de vill placera sin produktion. Uppfyller inte staten deras krav kan de flytta
produktionen någon annanstans, något som är negativt för staten. Även de internationella
organisationerna påverkar staterna då dessa sätter upp lagar och riktlinjer som staterna måste
följa för att få vara en del av organisationen.
En annan möjlighet för TNC:s att påverka staterna och de internationella organisationerna är
genom lobbyism
20
23. Det finns huvudsakligen två ”konkurrerande” sätt att organisera
produktionsprocessen. Redogör kortfattat för dessa metoder och varför den ena är
förknippad med priskonkurrens och den andra med produktkonkurrens. Varför kan
båda existera sida vid sida?
Serieproduktion
Serieproduktion lämpar sig väl för att tillverka stora antal av likadana produkter. Denna är
därför förknippad med priskonkurrens eftersom man oftast konkurrerar med lågt pris genom
att minimera tillverkningskostnaderna till följd av massproduktion.
Flexibel produktion
Vid flexibel produktion är det lättare att anpassa varje producerad produkt eftersom kundens
behov. Detta kan t.ex. kombineras med just-in-time. Flexibel produktion förknippas med
produktkonkurrens eftersom man konkurrerar mer med själva produkten, t.ex. att man kan få
sina Nike-skor i vilket färgkombination man vill.
Priskonkurrens och produktkonkurrens kan existera tillsammans på en marknad och för en
produkt. Dock riktar de sig mot lite olika segment, t.ex. familjen som vill ha en billig,
serietillverkad bil eller en ung framgångsrik civilingenjör (läs jag) som själv vill välja färg på
sin Bentley.
24. Vilka faktorer betonas i Hymers modell om relationen mellan organisatoriska och
geografiska hierarkier? Exemplifiera!
T.ex. lägger företag med fördel sitt huvudkontor i en Metropol, exempelvis London, sina
regionkontor i regionala huvudstäder, t.ex. Stockholm, och sin produktion i periferin, t.ex.
Dösjöbro. Regionkontor kan även läggas i regionala huvudstäder och produktion kan placeras
på samtliga platser.
Företagshierarki
Långsiktig planering /
strategi
Lägre administration
Produktion
A
B B
C C C
Metropoler Regionala Periferi
huvudstäder
Typ av geografiskt område
21
25. Redogör för innovationsprocessens geografiska mönster.
Det finns tre olika typer av innovationer: Stegvisa, Signifikanta och Radikala.
Typ av innovation Tekno-ekonomiskt
genomslag
Resurskrav Exempel
Stegvisa Ingen större
påverkan.
Enkla, generella,
många olika miljöer
Scrollhjul (mus)
Vinkylare
Signifikanta Vidsträckta
konsekvenser.
Avancerade, sällan
förekommande
nationella miljöer
Stiftpenna
Pacemaker
Radikal Skapar en helt ny
konkurrenssituation
Extremt avancerade
miljöer, fåtal
förekommande
globalt.
Ångmaskinen,
Microprocessorn
Vi ser att de resurser som krävs för att stimulera avancerade innovationer endast finns på ett
fåtal platser i världen. Ju mindre avancerade innovationer – desto fler möjliga platser.
Ola Bandolas marknadsföringsfrågor
1. I ”Introduktion till marknadsföring” beskrivs de segmenteringsvariabler som är
relevanta för producentvarumarknader. En sådan variabel är branchtillhörighet. Vilka
är de övriga segmenteringsvaribalerna?
Organisationen och organisationens behov är utgångspunkt för segmentering på
producentvarumarknaden.
Segmenteringsvaribler:
1. Branchtillförighet.
2. Storlek, som kan mätas t.ex genom omsättning, antal anställda etc.
3. Geografiska segmenteringsvariabler. Den geografiska indelningen kan vara på såväl
nationell som internationell nivå. Förhållandena kan vara mycket olika, t.ex.
avseende företagsnätets struktureringsgrad, där man i ett land arbetar i ett hårt
strukturerat nät och i ett annat land – på samma produktmarknad – i ett löst
strukturerat nät.
22
2. En viktig uppgift för marknadsföringsfunktionen är att försöka förutsäga framtiden;
att göra prognoser. Redogör kortfattat för de tre grundläggande prognosmetoderna,
enligt Asplund & Persson
Bedömningar
Bedömningar innefattar analys av köpplaner, bedömning av försäljare och återförsäljare samt
bedömning av experter. Analys av köpplaner görs enklast genom att be konsumenter
uppskatta sina köpplaner. Försäljare och återförsäljare har nära kontakt med kunderna och är
därför väl skickade att uppskatta försäljning. Genom att låta samma försäljare och
återförsäljare göra uppskattningar kan man med hjälp av historiska data korrigera
uppskattningarna; vissa kan vara väldigt optimistiska och andra väldigt pessimistiska.
Bedömningar av experter såsom befattningshavare inom egna företaget eller utomstående
personer med stor produkt-, marknads- eller branschkännedom kan också bidra med
bedömningar, t.ex. genom scenario- och delphi-metoden.
Marknadstester
Marknadstester används i samband med introduktion av nya produkter på olika marknader.
Exempel:
- Man kan avgränsa marknaden och hoppas att resten av marknaden uppför sig på
samma sätt.
- Konsumenternas reaktion eller svar på olika marknader kan testas.
- Produkten kan förhandsvisas för en utvald representativ grupp, t.ex. en
konsumentpanel.
Historiska utfall
Med hjälp av historiska data kan man använda trendmetoden, statistisk analys och
analogimetoder.
Trendmetoden, Historiska data ger hur volymen har förändrats över tiden och därmed
uppskatta hur framtiden kommer att se ut. Problemet är att man extrapolerar en historisk
kurva och det fungerar bara så länge de faktorer som bestämmer efterfrågan fortsätter vara
viktigast.
Statistisk Analys. Denna metod bygger på att man försöker hitta ett funktionellt samband
mellan försäljningsvolym och ett antal efterfrågedeterminanter samt försöker anpassa detta
matematiska samband till historiska data med hjälp av multipel regressionsanalys.
Analogimetoder är bra när historiska data saknas, t.ex. vid introduktion av en ny produkt.
Man antar att utvecklingen av produkten kommer att vara likartad för motsvarande produkt
på en annan marknad. Man kan även göra analogiprognoser på likartade produkter på samma
marknad. Denna typ av prognos kallas för korrelatmetod. Försäljning av bilbatterier är t.ex.
korrelerat med försäljningen av bilar.
3. En produkt kan beskrivas på olika nivåer. En nivå är den fysiska produkten: t.ex.
kvalitet, design, produktegenskaper, och förpackning. I marknadsföringsmixen finns
23
ytterligare två nivåer för att beskriva variabeln produkt. Nämn dessa 2 nivåer, samt
kortfattat vad de innebär
Se anteckningar (Löken)
4. Inom nätverkssynsättet beskrivs den roll som ett företag har i förhållande till
kunden i en problemlösningsförmåga och en överföringsförmåga.
a) Vad innebär dessa båda förmågor?
Problemlösningsförmågan avser företagets förmåga att erbjuda och lösa kundens primära
behov. (funktion, design m.m)
Överföringsförmågan avser företagets förmåga till överföring av den valda problemlösningen.
(leveranser, utbildning, etc)
b) Välj en av dessa förmågor (problemlösning eller överföring) och klassificera de olika
strategier som ett företag kan ha inom den förmågan.
Problemlösning:
- Prispressare. Kräver inga större krav på relationen mellan företag och kund.
- Produktutvecklare. Kräver god kundkännedom, avancerad produktutveckling och för
övrigt funktioner som resulterar i hög generell förmåga. Relationerna blir starkare ju
högre generell förmåga man har. Detta innebär ett högre kostnadsläge än
konkurrenternas.
- Kundanpassare. Innebär att man kan anpassa sina lösningar till kundens behov. Detta
innebär inga större generella krav på företaget förmågor då tekniskt sett de flesta
företagen skulle klara av det. Det kräver dock en kundanpassad organisation som kan
fånga upp önskemålen och överföra dem till organisationen.
- Kundutvecklare. Kräver högre generell kompetens och högre anpassningsförmåga och
innebär allt större krav på relationerna. Ömsesidig kommunikation mellan kund och
leverantör.
5. Inom marknadsföring kan man segmentera konsumentmarknaden med hjälp av
olika variabler. Redogör för fyra olika kategorier av segmenteringsvariabler som
nämns i Introduktion till Marknadsföring. Ange även exempel på varje kategori.
Geografiska
Enkel form av segmentering, t.ex. storstad/landet, nord/syd, innerstad/ytterstad.
Demografiska
Utgår från individer och delas in i sociala och ekonomiska grupperingar efter ålder, kön,
familjestorlek, inkomst, yrke, utbildning, social grupp etc. Dessa variabler är lättillgängliga
och ofta är grupperna homogena. Vanligt är att man kombinerar geografisk och demografisk
segmentering.
24
Psykografiska
Köparna delas in i grupper baserade på arbete, livsstil, personlighet och social klass. T.ex.
innegäng i städer, studenter, designers och reklammakare.
Köpbeteende
Segmenteras upp i variabler som kunskap, attityder, användning och respons. T.ex.
köptillfälle, nyttosegmentering, användare, volymsegmentering och lojalitet.
6. Enligt "introduktion till marknadsföring" krävs vissa förutsättningar för att
segmentering skall vara möjlig och meningsfull. Redogör för dessa förutsättningar.
1. Segmenten måste vara väsentliga ur storleks och/eller lönsamhetssynpunkt.
2. Segmenteringsvariablerna ska vara mätbara, t.ex inkomst och ålder.
3. Segmenten måste vara tillgängliga för företagen genom företagets marknadsföring,
t.ex. genom utskick eller tv-reklam.
7. Barnklädesaffären Småttingen erbjuder två olika täckjackor, en blå och en rosa.
Man kan betrakta detta som två olika erbjudanden riktade till segmenten pojkbarn
och flickbarn. Vilken segmenteringsmetod har man använt sig av?
Man har använt sig av demografisk segmentering i form av kön och ålder.
8. När man tagit plats i planet på väg hem från en semester med reseföretaget
”molnresor” så får man sin förbeställda påse med tax-freevaror. I påsen ligger då även
ett kuvert med texten ”välkommen hem”. Kuvertet innehåller ett erbjudande från ett
finansbolag om ett kortfristigt lån till 14% ränta. Man skulle kunna ha etiska
synpunkter på det erbjudandet. Men frågan är: Viken segmenteringsmetod har
använts för att identifiera den utvalda målgruppen?
Man segmenterat efter beteende och köptillfälle. Folk som varit på semester har ofta
spenderat mer pengar än man har tänkt och är kanske i behov av pengar snabbt, t.ex för att
betala tax-freevaror man beställt i förväg.
9. Inom relationsmarknadsföring grupperas relation i fyra olika klasser; de klassiska
marknadsrelationerna, speciella marknadsrelationer, megarelationer samt
nanorelationer.
a) Beskriv kortfattat varje sådan relationsklass, d.v.s. vad som karaktiserar den typ av
relationer som klassen infattar.
Klassiska marknadsrelationer
- Relationen mellan en leverantör och kund.
25
- Triangeldramat mellan kund, leverantör och konkurrenter.
- Fysisk distribution.
Dessa bildar grunden till ett kommersiellt utbyte.
Speciella marknadsrelationer
Innefattar en mängd olika betydelsefulla speciella relationer:
- Kundrelationer via marknadsförare på heltid och deltid.
- Interaktion mellan kund och frontpersonal.
- Den månghövdade leverantören och den mångahövdade kunden.
- Relationen till kundens kund.
- Närrelation kontra distansrelation till kunden.
- Relationen till den missnöjda kunden.
- Monopolrelationen.
- Kunden som ”medlem”.
- IT, den elektroniska relationen.
- Parasociala relationen: relationer via symboler och objekt.
- Den icke-kommersiella relationen. (offentliga- och frivilligorganisationer)
- Gröna relationen. (miljöekologi)
- Den juridiskt grundade relationen. (kontrakt och juridik)
- Den brottsligt grundade relationen. (nätverk byggda på en brottslig affärsidé, t.ex.
dolda karteller)
Megarelationer
Relationer som sker ovanför marknaden. Bestämmer villkoren för de tidigare nämnda
marknadsrelationerna.
- Personliga relationer och nätverk.
- Megamarknadsföring: den verkliga ”kunden” återfinns inte alltid i marknaden, i vissa
fall måste relationer upprätthållas ovanför själva marknaden för att man ska kunna
agera på marknaden. T.ex. regeringen, lagstiftare och privata makthavare.
- Allianser förändrar marknadsmekanismerna.
- Kunskapsrelationen – ofta grund för allianser.
- Megaallianser ändrar marknadsföringen grundvillkor. T.ex. EU och NAFTA.
- Den massmediala relationen.
Nanorelationer
Relationer som är nedanför marknaden, alltså relationer inom företaget.
- Marknadsmekanismerna förs in i företaget.
- Interfunktionellt och interhierarkiskt beroende: relationen mellan internkunder och
internleverantörer.
- Kvalitetsstyrning och relationer mellan marknadsfunktionen och tekniska funktioner.
- Intern marknadsföring: relation till ”personalmarknaden”.
- Den tvådimensionella matrisrelationen. Matriser förekommer i stor utrsträckning i
större företag, framförallt inom marknadsföringen och dess koppling till teknik. (eh,
va?)
26
- Relationer till externa (inom företaget var det ja...) leverantörer av
marknadsföringstjänster.
- Ägar- och finansrelationen
Kanske lite överarbetat svar...
b) Ange en relation som exempel för var och en av relationsklasserna. Beskriv även vad
relationerna innebär.
Klassisk marknadsrelation: Relationen mellan en leverantör och kund.
Speciella marknadsrelationer: Relationen till den missnöjda kunden.
Megarelationer: Personliga relationer och nätverk.
Nanorelationer: Ägar- och finansrelationen.
Bonus: Skåne-runt-resemål
Skånes Djurpark
Brösarps backar
Kopparhatten
Ale stenar
Stens huvud
Plötsligt i Vinslöv-Holgers hus
Porrarp
Kärnan
Österlen
Sidebar
Sök Wikisida
Senast ändrad
Sidebar
Mest besökta sidorna
Mest nedladdat
- mekaniklösningar.pdf
- Sammanfattning Finansiell Ekonomi.docx
- FEK A Den nya Ekonomistyrning.pdf
- FEK A Marknadsföring Armstrong and Kotler Marknadsf.sammanfattning].pdf
- Mikroekonomi.doc
- sammanfattning Den Nya Ekonomistyrningen.pdf
- sammanfattning Kalkyler som beslutsunderlag.pdf
- Mikroekonomisk teori ver.2.pdf
- Sammanfattning Juridisk Översiktskurs.pdf
- Sammanfattning_av_Principles_of_Marketing_-_Reviderad.pdf