Kapitel 3 Miljökunskap

Vad man bör kunna: Beskriva miljöns tillstånd, förändringar som skett, ev. hotbilder, ge underlag för beslut om åtgärder och i vilken ordning dessa bör prioriteras samt kunna analysera olika verksamheters och utsläppskällors miljöpåverkan

3.1 Miljöproblem, därför uppstår de

Uppstår när människan ändrar de förutsättningar som vi (djur, växter och människor) är anpassade för att leva under. En del problem orsakas av naturen själv men här fokuseras det på människans påverkan.
Abundansprincipen brukar användas för att mäta de negativa miljöeffekterna. Man mäter hur mycket halten av ett ämne i naturen har förändrats i jämförelse med variationen av den naturliga halten. För syntetiserade ämnen är den naturliga variationen noll så de medför alltid problem.
Termodynamikens första huvudsats-  Materia eller energi kan inte förstöras, bara omvandlas
Termodynamikens andra huvudsats- Materia och energi tenderar att vilja sprida sig spontant vilket leder till att graden av ordning hela tiden minskar om inte energi tillförs.
Slutsats: All aktivitet som innebär till dissipativ (ökad oordning) av ämnen med låg eller ingen naturlig förekomsthalt bör undvikas. De flesta material har sitt ursprung i naturen men i och med all förädling skapas problem i naturen.
En annan orsak till miljöproblemen är klimatförändringarna som också till stor del är skapade av människan. Det handlar framförallt om de ändrade förhållanden vi åstadkommer utanför biosfären (där allt liv finns), exv. Ozonlagret, som sedan får effekter i just biosfären där vi lever.

3.2 Miljöhistoria

Det mänskliga levnadssättet har förändrats dramatiska de senaste hundra åren vilket är en avgörande orsak till de miljöproblem vi har idag. Det skedde redan när vi övergick från att vara jägare till jordbrukare och vidare till industrialister och har bara ökat i takt med att antalet människor på jorden blivit allt fler. Fortfarande lever ett stort antal av jordens befolkning som just jordbrukare och jägare men de i västvärlden som har tagit steget in i industrialiseringen (framförallt i västvärlden men exv. Kina kommer mer och mer) har en helt annan livsstil som innebär betydligt högre energiflöden och ökad materialanvändning än man sett tidigare i historien.

3.2.2 Hur har det sett ut i Sverige?

Belastningen på miljön fick sitt ”genombrott” i och med industrialismen, med andra ord från ca 1850-talet och framåt. I början låg industrierna ofta mitt i städerna och vattendragen som användes som energikälla och därför låg i anknytning till industrin användes också som avlopp av stadens befolkning. Sopor slängdes direkt i vattnet och röken från industrierna sågs som ett tecken på välstånd.
Denna hantering orsakade problem som finns kvar än idag även om vi numera har bättre kunskap om hur man hanterar avfall och utsläpp. Men trots detta blev problemen på denna tid mest lokala fram till ungefär 1920-talet mycket p.g.a. att Sverige var så glest befolkat.

3.2.3 Gröna och blå linjen- hur miljövården utvecklats

Gröna linjen handlar om att skydda vissa delar av naturen mot exploatering av estetiska eller vetenskapliga skäl. Detta började man med redan i början av 1900-talet för att man ville skydda det som var speciellt med Sveriges natur. Dock kunde man bara göra nationalparker på mark som staten ägde och sätta upp naturminnesmärken om markägaren gick med på det.
På den här tiden blev det inga politiska konflikter att exv.  göra nationalparker för man inkräktade inte på industrin, man valde nationalparker utifrån om de var intressanta för turister, var vetenskapligt betydelsefulla och värdelösa ur exploateringssynpunkt. Naturskyddet var med andra ord sekundärt den industriella utvecklingen, det var först på 60-talet som det ändrades och då blev det också mer politiska konflikter.
Den blå linjen berör miljöskydd och har varit betydligt mer konfliktfylld än den gröna. Man ansåg länge i Sverige att man inte behövde miljöskydda för att Sverige var glest befolkat, städerna små och vattendragen som förorenades stora och kunde på så sätt rena sig själva till viss grad (utspädningsfilosofin) så man sköt problemet på framtiden och ansåg att man kunde börja rena när det behövdes. Detta var på den tiden då rösträtten var graderad så de som var rika hade mer rösträtt och det var också de som förorenade mest i och med att de använde sig av moderniteter såsom WC och rinnande vatten för tvättning (början av 1900-talet). Den blå linjen inriktade sig till en början mot vattenskyddsfrågor och gick sedan vidare till att även innefatta luftrening.
År 1915 var problemen av en så omfattande karaktär att ett lagförslag lades fram som skulle förhindra och ersätta de drabbade men förslaget gick inte igenom. Det var först på 30-talet som en utredning tillsattes för att försöka komma tillrätta med problemen men det gällde då bara vattnet, först på 60-talet kom miljöskyddslagen som berörde under vilka förutsättningar miljöfarlig verksamhet kan tillåtas. Då hade det några år tidigare hållits en stor debatt om kvicksilveranvändning och boken ”Tyst vår” hade publicerats som handlar om just konsekvenserna av giftanvändning.

3.2.4 Miljösamarbete och viktiga incidenter

Det var på 60-talet som man på allvar började diskutera miljöfrågor, både i Sverige och internationellt (inte i U-länderna, de kom långt senare).
Efter andra världskriget handlade det i de allra flesta länder om att återuppbygga industrin vilket gjorde att tillväxt och välfärd sattes framför miljöfrågorna.  Detta gjorde att de livsuppehållande systemen utsattes för påfrestningar, exv. Londonsmogsincidenten då 4000 människor omkom p.g.a. att invånarna eldade för intensivt med kol under vintern vilket gjorde att ett dödligt ”lock” bildades som gjorde att smogen inte kunde tränga ut eller kvicksilverutsläppen i havet utanför den japanska staden minimata som gjorde att flera tusen personer dog av kvicksilverförgiftning som de fick i sig när de åt fisk.
Som tidigare nämnts kom boken ”Silent spring” ut 1962 och den ses av många som startskottet i miljödebatten även om hon först blev hånad av såväl företagsvärlden som forskare när hon beskrev farorna med att använda de bekämpningsmedel som användes i jordbruket på den tiden. Det var också under den här epoken (1961) som världsnaturfonden (WWF) bildades. Den mediala utvecklingen bidrog till en mer global medvetenhet om miljöproblemen och avtal började slutas först på nationell nivå och sedan även internationellt i och med konferensen i Stockholm 1972 då man kom överens om en aktionsplan för miljöskyddsarbete samt en överrenskommelse om att organisera ett internationellt FN-organ och instifta en fond för arbete med miljöfrågor.
Efter 70-taletökade befolkningen på jorden dramatiskt vilket ledde till ökad energianvändning. Miljöorganisationerna började strax efteråt gå starkt framåt, mycket p.g.a. att det under dessa decennier skedde en rad allvarliga miljökatastrofer såsom extrem torka i Etiopien, jordbävningen i Mexico City 1985, Tjernobylolyckan 1986, algblomningen i Östersjön m.m. 1987 kom Bruntlandrapporten som rankas som en av de mest betydelsefulla rapporter inom miljöområdet och som granskade hur FN skötte de ekologiska frågorna. Rapporten belyste att begreppet hållbar utvecklingen både innefattade miljö- ekonomi- och sociala aspekter. Rapporten fick politikerna att börja engagera sig i de globala problemen och arbeta fören gemensam lösning istället för att bara se till sina egna länder.
Till följd av denna nya trend blev Riokonferensen 1992 där man försökte nå konkreta lösningar inom det som man diskuterat i Stockholm 1972. Resultatet av konferensen blev Agenda 21 där alla involverade länder angett de problem som de ansåg måste lösas i sina länder och förslag på åtgärder. Riokonferensen sågs som en stor framgång men när man utvärderade arbetet fem år senare så hade man inte infriat de förväntningar som skapats i Rio och tio år efter ansåg man att man fått kämpa för att inte gå bakåt i miljöutvecklingen efter Riomötet istället för att gå framåt vilket var tanken och många av världens ledare erkände att de misslyckats med att nå målen.

3.2.5 Strategier för att hantera miljöproblem

I början av industrialismen nöjde man sig med att flytta föroreningsproblemen bort från människan genom att t.ex. slänga soporna i havet.
I nästa stegbörjade man med utspädningsfilosofin exv. genom utsläpp av avloppsvatten direkt i vattendragen i och med att man ansåg att det späddes ut och på så sätt till slut renade sig själva vilket fungerade till viss del så länge städerna och industrierna var förhållandevis små.
Ytterligare ett steg togs närman började filtrera utsläppen och på så sätt försöka rena dem men de miljöfarliga substanserna användes fortfarande i lika stor mängd även om en del av gifterna fastnade i filtren.
I nästa strategi försökte man ersätta de farliga ämnena med mer miljövänliga alternativ och minska råvaruförbrukningen.
I dagens samhälle försöker man minimera produkters totala energipåverkan vilket inte bara inefattar fabriksanläggningen där de tillverkas. Man tar hänsyn till miljön redan vid produktutvecklingsstadiet, med valet av material m.m. och ända fram till hur lättprodukten en dag ska kunna återvinnas.

3.3 Dagens miljösituation

Från att ha varit små och lokala är idag miljöproblemen globala och betydligt svårare att lösa. Många problem har redan lösts men de som är kvar är komplexa, t.ex. problemen inom transportsektorn. Komplexiteten handlar om att man ofta inte har tillräckliga kunskaper om konsekvenserna av utsläpp av ett visst ämne samt att vissa föroreningar uppkommer långt efter det att ämnet släppts ut vilket gör dem svåra att spåra.
För att komma tillrätta med dessa problem tillämpar man numera försiktighetsprincipen vilket innebär att man i möjligaste mån utreder om det finns misstanke om hot om föroreningar.

3.3.1 Miljöhot

Klimatpåverkande gaser

Växthusgaser, som de också kallas, reflekterar den värmestrålning som jorden utstrålar. När växthusgaserna ökar , ökar också temperaturen på jorden vilket resulterar i allvarliga störningar i klimatsystemet med konsekvenser som stormar och andra extrema väder som följd. Den viktigaste gasen i det här sammanhanget är koldioxid som frigörs vid förbränning.

Uttunning av ozonskiktet

Tjockleken på ozonskiktet avgör hur mycket UV-strålning som når jorden.  I mitten av 80-talet började ozonskiktet tunnas ut p.g.a. för hög användning av freoner, flygtrafik på hög höjd etc.

Försurning av mark och vatten

Detta orsakas mest av svavel- och kväveföreningar som når marken med regnvattnet. Föreningarna frigörs vid förbränning av fossila bränslen. Den svenska försurningen orsakas till största delen av svavel som till störst del kommer från andra länder. Försurningen rubbar de naturliga förutsättningarna för ekosystem och leder till utarmade miljöer med minskad artrikedom, skogsskador och skador på byggnader.

Fotokemiska oxidanter och marknära ozon

Ozon finns naturligt i troposfären men allra mest i stratossfären. Ozonet bildas av bl.a. kolväten och kväveoxid under inverkan av solljus. Trafiken är den största orsaken till att marknära ozon bildas men även industrin bidrar. Oxidanterna kan inverka på människors hälsa men även växtligheten kan ta skada.

Hälsopåverkande luftföroreningar och buller

Luftföreoreningar påverkar människor negativt via luftvägarna, störst problem är det för astmatiker. Problemen orsakas i huvudsak av kväve- och svaveloxider samt kolväten från fordon. Kolväten kan, förutom tidigare nämnda problem, orsaka cancer. Många av de övriga miljöhoten kan också ha negativa effekter på människors hälsa, exempelvis uttunningen av ozonlagret.

Övergödning av mark och vatten

Övergödning åstadkoms av människan genom utsläpp från bl.a. jordbruk och skogsbruk. Ett tecken på övergödning kan vara en ökning av vissa organismer och övrig förändring av floran när de växter som gillar kväve brer ut sig mer och mer.

Påverkan genom metaller

Metaller bryts ur jordskorpan i allt snabbare takt vilket betyder att de inte längre förekommer i kontrollerade former. Vissa metaller har en låg naturlig förekomst och behöver hanteras varsamt, exempelvis kvicksilver, bly och silver. Sådana metaller kallas tungmetaller. Dessa ämnen bryts inte ner och försvinner därför inte. Det går dessutom åt stora mängder energi för att utvinna metaller vilket gör att det blir en ytterligare miljöpåverkan än bara den påverkan som metallerna har på människor, djur och mark.

Påverkan genom organiska miljögifter

Mellan 50 000 och 100 000 olika kemikalier används i vårt samhälle, merparten av dessa är organiska. Det man tittar på hos organiska ämnen är graden av giftighet, stabilitet samt dess bioackumulerbarhet som innebär att ämnet kan upptas av levande organismer och att de upptas fortare än de kan brytas ner. Detta betyder att det är toxiska, långlivade ämnen som bioackumuleras som är farligast. Man brukar dela in ämnena i industrikemikalier, bekämpningsmedel och biprodukter. Källor till utsläpp är bl.a. massaindustrin och den farmaceutiska industrin. Det kommer årligen ut ett stort ntal nya kemikalier på marknaden men få av dem genomgår grundliga tester om vilka risker som finns avseende hälso- och miljöeffekter.

Introduktion och spridning av främmande organismer

Detta är något som funnits ganska länge och betyder att ämnen sprids (av människan) till områden där de annars inte existerar naturligt, dessa ämnen påverkar sin nya omgivning vilket kan vara positivt men i värsta fall negativt vilket kan leda till miljöproblem. Till denna grupp hör också de ämnen som är genetiskt modifierade, så kallade GMOs. Dessa ämnen kan överskrida de naturliga barriärerna och många varnar för att de kan ge svåröverskådliga konsekvenser i framtiden.

Utarmning av naturtyper, arter och resurser

Människan invaderar en allt större del av jordytan varje år. Till följd av detta har exempelvis naturgas och olja börjat sina, flera av arterna på jorden utrotas varje timma m.m. Allt detta ger oåterkalleliga konsekvenser men det är svårt att bedöma exakt hur allvarligt läget kan bli.

3.3.2 Nationella miljömål

Se kapitel 4.3.1

3.3.3 Hållbar utveckling

Hållbar utveckling kan ha många definitioner, enligt rapporten Vår gemensamma framtid är det att man ska kunna tillgodose människans behov utan att riskera att framtida generationer skulle kunna göra samma sak. Hållbar utveckling sägs ofta vila på tre pelare, den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. För att nå hållbar utveckling måste varje del koordineras vilket inte är lätt i dagens samhälle där det finns intressenter för var och en av dem. Vetenskapen menar såklart att det är miljödelen som är den viktigaste för tar man inte hänsyn till den kommer vi till slut göra jorden obeboelig och då spelar de andra delarna ingen roll längre. Tyvärr är det ju inte så enkelt, det förs ständigt heta debatter för att världens ledare och näringsliv ska komma fram till någon form av kompromiss som kan gynna alla. Frågorna är många, såsom; var går gränsen för vad jorden tål? Har vissa levande varelser större rättigheter än andra? Hur kan en långsiktig hållbar utveckling nås?
Om man ser till den miljömässiga delen så är det främst material- och energiflödena som måste skäras ner och minimeras för att en hållbar utveckling ska kunna nås. Det optimala hade varit om alla resurser som används också återanvänds. Det krävs att vi börjar tänka på ett nytt sätt. I dagens samhälle litar vi fortfarande mycket till att vi ska kunna lösa de problem som uppstår med hjälp av nya tekniska lösningar vilket gör att vi till stor del fortsätter att leva som vi gjort tidigare och på så sätt förstör miljön ännu mer. Det krävs hårda lagar och regler från myndigheter samt att vi helt enkelt kommer ifrån det överkonsumerande som vi ser i västvärlden idag för att vi ska kunna börja röra oss mot ett liv som främjar hållbar utveckling.
Svenska kretsloppsdelegationen har tagit fram en rad riktlinjer och mål som vi bör sträva efter för att kunna nå hållbar utveckling. Det handlar framförallt om att minska användningen av fossila bränslen men också om att sluta använda ämnen som exempelvis giftiga metaller då dessa sprids i teknosfären eftersom inget kretslopp är helt tätt utan det alltid sker energiförluster vilket gör att dessa ämnen kan spridas. Kretsloppsdelegationen menar också att mark och vatten måste användas på ett sånt sätt att den biologiska mångfalden inte äventyras.

Faktor 10

I början på 90-talet utvecklade några forskare faktor 10 för att kunna beskriva vad som är hållbar utveckling. De beräknade jordens totala miljöbelastning med  ekvationen
Gl.Mb=Gl.Bef.  *BGP per capita*Mb per BGPenhet
Gl.  Mb = Global miljöbelastning
Gl. Bef. = Global befolkning
BGP = BruttoGlobalProdukten
Man gjorde detta under antaganden att miljöbelastningen 1987 var den maximala, att jordens befolkning kommer frödubblas under 40 år samt att BGP per capita kommer öka årligen med 5 %. Med hjälp av detta kom man fram till att miljöbelastningen per BGPenhet måste minska 14 gånger inom 40 år (för att miljöbelastningen ska vara oförändrad år 2027), detta räknas till storleksordningen faktor 10. För U-länderna är den här faktorn betydligt högre.

Systemvillkor för hållbarhet

Grundstenar som rör livet på jorden:
Materia och energi kan varken försvinna eller nyskapas.
Materia och energi tenderar att spridas spontant.
Materiella värden kännetecknas av koncentration och struktur.
Det är soldrivna processer som skapar nettoökning av koncentration och struktur på jorden.
Dessa systemvillkor presenterades av en grupp forskare som kallade sig Det Naturliga Rådet (från organisationen Det Naturliga Steget). De presenterade också följande som gäller för samhällen som har hållbar utveckling.
Samhället ska inte utsättas för:
Koncentrationsökning av ämnen från berggrunden.
Koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion.
Undanträngning med fysiska metoder.
Mänskliga behov tillgodoses överallt.
Det sista handlar om en rättvis fördelning av resurser. Det Naturliga Steget menar att de företag som följer de fyra första systemvillkoren och anpassar sig till dessa kommer få en bra position på en framtida marknad.

Materialintensitet per funktionsenhet

För att mäta stora materialflöden används ibland MIPS-metoden. Den går ut på att man beräknar hur mycket materialvikt som går åt för att producera en viss tjänst. Metoden tar alltså bara hänsyn till vikten men är trots sina begränsningar användbar för att öka förståelsen för frågor om hållbarhet.

Ekologiskt fotavtryck

Med ekologiskt fotavtryck menas hur stora arealer det går åt för att producera olika varor eller ta hand om vårt avfall och utsläpp. Om man delar upp jordens yta får varje människa 1,7 hektar men vi i västvärlden utnyttjar betydligt mer än så vilket tvingar de fattigare länderna att klara sig med mindre.

Framtida kontamineringsfaktorer

Detta begrepp används när man talar om metallers miljöpåverkan. Den första principen när det gäller metallers miljöpåverkan är att atomer inte bryts ner, metallerna finns alltid kvar. Den andra säger att materialflöden aldrig är helt täta vilket gör att metaller förr eller senare läcker ut i naturen och den tredje är principen om de naturliga halterna av olika material som beskrivits tidigare. Den framtida kontamineringsfaktorn beräknas genom att man tar kvoten mellan den totala mängd av en metall som tillförs teknosfären och den naturliga mängd av metallen som finns i de översta 20 cm av marken. Ett högt värde betyder att miljöfaran är hög.
FKF= Totala mängden som tillförts teknosfärenDen naturliga halten av metallen i de översta 20 cm av marken

Kapitel 4 Miljöpolitik

Allt fler börjar inse att det krävs ett förändrat samhälle för att kunna nå hållbar utveckling och där spelar politiken en viktig roll. De kan påverka hur vi agerar i Sverige men även söka samarbeta med övriga världen för det är internationellt som man hittar de stora problemen. Frågan är vem som har störst makt och vad som egentligen påverkar miljöpolitiken, exv. General Motors omsätter mer än hela Sverige sammantaget.
Tyvärr faller ofta miljöfrågorna bort under exv. Valkampanjer till förmån för mindre, mer kortsiktiga frågor. Problemet är också att alla miljöproblem inte är lika aktuella överallt och det är dessutom ofta svårt att koordinera miljöpolitiken med de andra stora frågorna såsom ekonomi- och samhällsfrågor.
Vår generation är ofta inte villig att vidta de åtgärder som kommande generationer nog hade tackat oss för, det går ofta så långt att det krävs någon forma av katastrof för att människor ska reagera.

4.1 Miljöfrågor i Sveriges politiska system

Eftersom Sverige är en demokrati så är det i grunden väljarna som bestämmer hur stor plats miljöfrågorna ska ta genom att rösta på de olika partierna. Det är dock alltid svårt att veta hur mycket som är vallöften och hur mycket som kommer att genomföras. Massmedia har givetvis en betydande roll i miljöpolitiken, det som visas i tidningar och på tv är ofta det som påverkar hur stor vikt allmänheten lägger vid en fråga. Tyvärr tvingas ofta politikerna ta tag i mer kortsiktiga frågor i första hand för att kunna behålla stödet hos väljarna. Miljöfrågorna kom upp på den politiska agendan runt 70- 80-talet.

4.1.1 Riksdag

Riksdagens åsikter förbereds i olika utskott som bearbetar de frågor som ska beslutas i. I utskotten sitter ofta personer med särskilda kunskaper och konsulter anlitas även vid behov. Riksdagen har inget miljöutskott vilket betyder att dessa frågor behandlas av olika utskott.

4.1.2 Regering

Även regeringen har utskott som kallas departement. Regeringen utarbetar propositioner till riksdagen som beslutar i frågorna. På senare år har det kommit allt mer påtryckningar från professionella aktörer från exempelvis näringslivet som vill påverka olika frågor till sin favör.

4.1.3 Förvaltning

Förvaltningen är den instans som verkställer de beslut som tas i riksdagen men ofta görs även detta av kommunerna. Just kommunerna har fått överta många av de ansvar som har med miljön att göra men idag går alltmer mot en privatisering.

4.1.4 Internationalisering

Som det mesta i dagens samhälle går Sverige mot en internationalisering där vi ingår i olika internationella system, främst i och med vårt medlemskap i EU. Det betyder att vi i viss mån måste anpassa oss till de regler som gäller i de olika systemen och ta bort de som vi hade innan.

4.1.5 Statliga myndigheter

Miljödepartementet och Näringsdepartementet

Miljödepartementet är det departement som i huvudsak har hand om miljöfrågorna i regeringen, d.v.s. klimatfrågor, miljöskydd, vatten- och luftvård, samordning av Sveriges miljöpolitik m.m. Till miljödepartementet hör diverse myndigheter och andra organ såsom Naturvårdsverket och Statens kärnkraftsinspektion.
Näringsdepartementet är viktigt ur miljösynpunkt för det påverkar och behandlar frågor rörande produktion, konsumtion, transporter och energipolitik.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket bildades 1967 och är regeringens miljömyndighet och har till uppgift att verka pådrivande och samlande för ett ökat miljöansvar i samhället genom att formulera krav och sätta upp mål samt utvärdera.

Miljödomstolar

Regionala miljödomstolar har ansvaret för de miljömål som kommer upp i rätten, det har de haft sen miljöbalken trädde i kraft 1999. de behandlar frågor som renhållning, tillstånd för olika miljörelaterade saker, farligt avfall m.m. Tidigare gick överklagade mål till regeringen men nu finns det dessutom en miljööverdomstol som behandlar dessa ärenden.

Kemikalieinspektionen (KemI)

Denna inspektion har till uppgift att precisera lagar om kemiska produkter, exv varu- och produktinformation. Kemikalieinspektionen bidrar till att de som hanterar kemikalier i samhället tar sitt ansvar och inte skadar människors hälsa eller miljön. De ska även bl.a. föra register över kemiska produkter och utreda de verksamheter som använder kemikalier. Inspektionen för Sveriges talan i EU och de ger ut begränsningslistan och observationslistan, som listar ämnen som man bara får använda i en viss mängd samt ämnen som man bör vara extra försiktig med.

Länsstyrelser och kommuner

Har ett operativt ansvar att riksdagens bestämmelser genomförs.

4.2 Styrmedel

Styrmedel är de regler och medel som man har till sin hjälp för att nå de miljöpolitiska målen. Vissa saker är lagstyrda medan annat som t.ex. viss avfallshantering är frivilligt där man istället försöker betona den enskildes ansvar.

4.2.1 Ekonomiska styrmedel

Ekonomiska frågor är något som har stor prioritet både i näringslivet och i samhället i stort vilket gör att det är ett mycket effektivt styrmedel. Det kan handla om att höja skatter för sådant som förstör miljön eller om att subventionera det som leder till en mer hållbar utveckling. Dessa pengar kan komma från staten eller tom på EU-nivå

Handel med utsläppsrätter

Detta är ett system som funnits i USA sedan länge och som nu också finns i Sverige. Det innebär att företagen får ett visst antal utsläppsrätter och måste hålla sig inom detta, om man lyckas sänka sina utsläpp så kan man sälja rätten till någon annan och på så sätt tjäna pengar genom att värna om miljön. Problemet har varit att det ofta getts ut för många rätter från början vilket gör att systemet inte haft helt önskad effekt.

4.2.2 Producentansvar

Med producentansvar menas att den som tillverkar produkten också har ansvar för den när den är färdiganvänd och ska återvinnas. I Sverige är det lag på detta för elektroniska produkter, förpackningar, däck, returpapper och bilar. Tanken är att producenterna på detta sätt ska fås att ta hänsyn till återvinningsprocessen redan när de formger produkten och se till att exv miljöfarliga ämnen undviks i så hög grad som det går. För att producenten ska ta sitt fulla ansvar krävs dock att den verkar för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Det är ok att anlita någon för att ta hand om avfallet men det ligger fortfarande på producenten att se till att det blir gjort. I miljöbalken finns ett kapitel om producentansvar för kemiska produkter vilket innebär att alla som använder dem måste se till att de har koll på vilka hälso- och miljöeffekter produkten har och iaktta aktsamhet.

4.3 Kopplingen mellan politik och företags agerande

Frågan många ställer sig är hur man ska implementera de politiska besluten på individnivå och i näringslivet. Man har givetvis alla styrmedel som tidigare nämnts, exv miljölagstiftningen sägs ha haft stor inverkan på näringslivets miljösyn. Riksdagen har lagt fram 15 miljökvalitetsmål för att bättre se vad som behöver göras och de grundar sig i fem värden som handlar om människors hälsa, värna om mångfalden och kulturhistoriska värden, bevara ekosystemets produktionsförmåga samt hushålla med naturresurser.

4.3.1 De 15 miljökvalitetsmålen

Dessa mål är tänkta att kollas av regelbundet för att exv se var man befinner sig efter ett visst antal år. Målen handlar bl.a. om att verka för frisk luft, en giftfri miljö och levande sjöar och vattendrag. Det är svårt att bestämma vem som ska ha ansvar för vad i dessa mål och på vilken nivå besluten ska tas, kommun, landsting eller nationell nivå. Borde man ta hänsyn till vilken slags industri som ligger inom respektive område?

4.3.2 Paradoxala följder av hårt tillämpade styrmedel

Tyvärr kan de styrmedel man använder sig av ibland slå fel och t.o.m. leda till ökad miljöbelastning. Om t.ex. den svenska industrin belastas för hårt så kan det leda till att den tappar i konkurrenskraft gentemot internationella konkurrenter. Detta kan leda till att de svenska företagen tvingas förlägga produktionen utomlands vilket skulle kunna leda till ökad miljöbelastning. Det är viktigt när man inför nya styrmedel att man låter näringslivet och samhället i stort få tid att ställa om.

Kapitel 5 Miljölagstiftning

Miljölagstiftning är självklart ett styrmedel som påverkar samhällets och näringslivets miljöarbete, frågan är bara hur man ska utforma lagarna för att få bästa resultat.

5.1 Kort historik om svensk miljörätt

Miljölagstiftningen är indelad i fyra områden; plan- och marklagstiftning, skyddslagstiftning som handlar om att skydda den yttre miljön mot föroreningar, lagar om utvinning av naturresurser och lagar om anläggningar exv ellagen.
Vissa av dessa lagar har funnits länge medan andra är resultatet av den ökade miljömedvetenheten som började på 60-talet. Från början hade dessa lagar till syfte att skapa rättvisa mellan exv bönderna och senare i städerna med avloppsproblemen. Dessa lagar var dock inte inriktade mot miljövård. Det var först 1969 som miljöskyddslagen instiftades och man började tänka mer i de banorna främst genom att begränsa industrins miljöpåverkan. Senare, 1987, kom också naturresurslagen som reglerade hur olika områden skulle användas.

5.1.1 Behov av en modernare lagstiftning

Före 1999 var den svenska miljölagstiftningen ganska svårövergriplig vilket gjorde det svårt för bl.a. företagen att veta vad som gällde och vad de behövde göra. Lagstiftningen fokuserade dessutom på punktutsläpp istället för de mer diffusa utsläppen som är den största boven. Man gjorde följaktligen om systemet och 1999 trädde den nya miljöbalken i kraft där de tidigare 15 miljölagarna bakats in.

5.2 Miljöbalken

Utöver texterna i miljöbalken finns ett antal förordningar som preciserar vad som exakt gäller för varje lag. Lagarna stiftas av riksdagen och förordningarna med tillämpningsanvisningar författas av regeringen. Vissa lagar är lagar som måste finnas p.g.a. EU-bestämmelser. Miljöbalken är vad som kallas en ramlag vilket betyder att det inte ar exakta anvisningar.

5.2.1 Syftet med miljöbalken

Syftet med miljöbalken är att den ska trygga en hållbar utveckling för framtida generationer. Det åligger därmed varje individ att ta sitt ansvar.

5.2.2 Miljöbalkens fem grundstenar

1. Människans hälsa och miljön ska skyddas mot skador som orsakas av föroreningar eller annan påverkan.


2. Natur- och kulturområden ska skyddas och vårdas.


3. Den biologiska mångfalden ska bevaras.


4. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt så att en god hushållning tryggas med avseende på ekologi, social- och samhällsekonomisk synpunkt.


5. Återanvändning och återvinning skall främjas så att ett kretsloppssamhälle uppnås.

5.2.4 Hushållningsregler

I miljöbalken finns bestämmelser för hur vi ska hushålla med mark- och vattenområden och hur avvägningarna ska ske (det finns en rad faktorer att ta hänsyn till).

5.2.5 Miljökvalitetsnormer

I miljöbalken finns också föreskrifter för hur kvaliteten bör vara på mark, vatten, luft etc., det kan anges högsta eller lägsta halt som får förekomma av antingen ett ämne eller en naturresurs eller en organism.

5.2.6 Skydd av områden

Det finns olika nivåer av skydd; nationalpark som instiftas efter riksdagens medgivande, naturreservat som kan godkännas av kommun eller landsting och inte innebär ett lika starkt skydd som naturreservat, kulturreservat som instiftas för att skydda kulturpräglade landskap m.fl. för samtliga skyddsområden finns speciella bestämmelser som säger under vilka former skyddet gäller.

5.2.7 Skydd av arter

Bestämmelser för skydd av djur- och växter finns också i miljöbalken. Dessa har också olika nivå vilket regeringen kan reglera, exv förbud att döda en art.

5.2.8 Straff

För grova miljöbrott kan man få fängelse i sex månader till sex år medan man för nedskräpning eller bristfällig miljöinformation kan få högst ett år.

5.2.9 Kopplingen mellan EU-lagstiftningen och svensk lagstiftning

Vilka beslut EU kan fatta regleras i fördrag, det kan exv bestämma om lagar inom jordbruket men inte över varje medlemslands bostadspolitik. Det samlade verket för EU:s lagar kallas EG-rätten och EG-domstolen är den instans som dömer den som överträder lagarna.

5.3 Miljölagstiftningen i praktiken

Det är som sagt ett spindelnät av lagar och regler som tillsammans bildar miljöbalken och EG-rätten.

5.3.1 Tillståndsplikt

Det finns avsnitt i miljöbalken som handlar om att man måste ha tillstånd för att få ha en verksamhet där man använder miljöfarliga ämnen som exv kan släppas ut i vatten, mark m.m. olika typer av verksamheter klassas med hänsyn till hur farliga de är för miljön, A, B, C.

5.3.2 Tillståndsansökan

För att få tillstånd måste man ange en rad olika saker, bl.a. var verksamheten ska ligga och hur man ska hushålla med naturresurser vilket beskrivs i en MKB, miljökonsekvensbeskrivning. Processen för att få tillstånd är komplicerad och tar ofta över ett år, ofta anlitar företagen konsulter till hjälp för kunskapen som krävs är så pass detaljerad. När ansökan kommit in anslås det i dagstidningen för att allmänheten ska hållas informerad.

5.3.3 Tillstånd, villkor, kontrollprogram och tillsyn

Om man får tillstånd så får man bedriva verksamheten under de villkor som föreskrivits. I tillståndet står också hur man ska kontrollera att alla villkor uppfylls, på vilket sätt man ska göra det samt vilka parametrar som ska analyseras.

5.3.4 Miljörapport

Har man tillstånd för sin verksamhet är man skyldig att lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheten en gång per år. Om ett miljöledningssystem (exv ISO 14001) används ska detta anges i miljörapporten. Där bör också ingå hur man arbetar samt vad det finns för risker och hur man jobbar mot att förbättra miljöarbetet.

5.3.5 Kemikaliehantering

Det finns en egen lagstiftning för just kemikaliehantering. För företag finns det redan ett kapitel i miljöbalken som behandlar hur man ska förhålla sig till kemikalier. Lagstiftningen kräver rätt kunskap och säker hantering av kemikalierna. Dessutom gäller allmänna aktsamhetsregeln. Det bör finnas en person som är yttersta ansvarig för hanteringen av kemikalien, som ser till att allt sker på rätt sätt under användning och förvaring.

5.3.6 Avfallsfrågor

Enligt hänsynsreglerna ska alla hushålla med råvaror och energi samt återanvända och återvinna när möjlighet finns. Tillsynsmyndigheten håller koll så att företagen har en kontrollerad avfallshantering, speciellt den del som avser farligt avfall. Avfallshierarkin listar i vilken ordning olika behandlingar bör beaktas;

• Återanvändning


• Materialåtervinning


• Förbränning, kompostering


• Deponering

5.4 Plan- och bygglagen (PBL)

Effekterna på naturen vid ett bygge är ofta långvariga vilket gör att det finns särskilda bestämmelser om hur det ska gå till som är definierade i bygglagen. Det är kommunerna som lägger upp en plan över hur marken i respektive kommun ska användas vilket tas i beaktning när man sen ger bygglov.

Kapitel 6 Miljöekonomi

6.1 Introduktion till miljöekonomi

Ekonomi handlar om att hushålla med resurser. Det handlar mycket om hur man ska hushålla för att få maximal nytta och välfärd. Vanligtvis ligger fokus på att öka tillväxten men så länge tillväxten är kopplad till den mängd energi vi använder kan det aldrig bli hållbart.
Vi har idag ett alltmer ökande välstånd, vi kan konsumera fler varor till högre kvalitet men samtidigt tar naturen skada vilket kan få oroväckande konsekvenser, både för jorden som helhet men också mer konkret för människors hälsa exv. I samband med uttunnandet av ozonskiktet eller höga utsläppsnivåer vilket gör att begreppet välstånd blir lite paradoxalt.
Många tänker att miljö och ekonomi strävar emot varandra men så är det mest om man tittar kortsiktigt, på lång sikt går de ofta mot samma mål.

6.2 Löser inte den fria marknaden problemen?

6.2.1 Individer, kollektivet och marknaden

Under renässansen trodde man på den förnuftiga människan och förespråkade varje individs rättigheter och frihet.  Man menade att det som individen fann var rationellt också var rationellt för kollektivet vilket innebar att människor inte behövde styras. Men på 1700-talet observerades det att produktiviteten skulle komma att öka om man hade mer arbetsledning. Marknaden fyller här en viktig funktion eftersom varor och tjänster måste kunna bytas på ett effektivt sätt under förutsättning att det finns konkurrens. På 1700-talet upptäckte en man vid namn Smith att prismekanismen gjorde att aktörerna på marknaden reagerade för allas bästa trots att de såklart såg till sitt eget bästa. Med fri konkurrens skulle med andra ord marknaden reglera sig själv.
Den fria konkurrensen skapade dock klasskillnader vilket bland andra Karl Marx på 1800-talet hävdade kunde åtgärdas med hjälp av statlig styrning av marknaden. I och med de problem med miljön vi ser idag så har det tillkommit ytterligare en dimension till problemet med den fria marknaden. De ökade miljöproblemen gör att det som är bäst för individen inte längre är bäst för kollektivet. Det handlar om att människor smiter undan exv. Betalning för att använda kollektiva resurser om de ändå kan använda dem vilket gör att det gynnar individen men inte kollektivet. Det är det här som menas med de allmänna tillgångarnas tragedi. Det kan leda till att kommande generationer inte får möjlighet att använda denna resurs. Exempel på detta är utfiskning och skövling av regnskogar. Detta kommer att fortsätta så länge man ser mer nytta för sig själv av att utnyttja resursen än konsekvensen av att göra det på fel sätt.

6.2.2 Äganderätter, ekonomisk effektivitet och tidspreferenser

En lösning på de allmänna tillgångarnas tragedi skulle kunna vara att privatisera mer för då blir det mer en enskild individ som får ansvar för tillgången och kommer på så sätt att ha incitament att ta bättre hand om den. Enligt Coaseteoremet kan en lösning vara att slå fast om man får eller inte får förorena en tillgång och ge den drabbade eller den som förorenar rätten att kontrollera detta (det spelar ingen roll enligt Coase).

Effektivitetsbegreppet

En definition på effektivitet är ”en situation där det är omöjligt för någon att tjäna mer utan att någon annan förlorar”. Denna definition kan dock leda till ett samhälle som förorenar om någon tjänar mer på att förorena än vad en annan tjänar på att man slutar. Coase menar alltså att man egentligen likaväl kan bestämma att den som förorenar ska betala för att få förorena som att den som drabbas ska betala för ökad rening för det kommer ge samma effekt men det senare är ofta mer komplicerat vilket gör att det nästan alltid är den som förorenar som får betala. Detta exemplifieras ganska bra i situationen i världen där de olika länderna får betala fast det kanske är utsläpp i grannlandet som orsakat föroreningarna.
Handel med utsläppsrätter är något som funnits på marknaden ett tag med syfte att reglera utsläppen. Alla företag blev tilldelade ett visst antal utsläppsrätter vilket gav dem rätten att förorena och om de minskade sin miljöpåverkan kunde de sälja sina rätter till andra vilket gav incitament till just detta. Svårigheterna är att veta hur många rätter som ska ges ut från början vilket har varit ett problem i EU samt hur det ska kontrolleras.
En annan typ av äganderätt är samutnyttjande som visat sig fungera på vissa ställen där en grupp får ansvaret för en tillgång och då ofta visat sig utnyttja den rättvist och hållbart (exv. fiske).
En ytterligare invändning mot privat ägande är vilket tidsperspektiv som ägaren har när han/hon fattar beslut. Kortsiktiga beslut kan få dramatiska konsekvenser längre fram i tiden.

6.2.3 Kopplingen mellan utbud och efterfrågan

En viktig del i ekonomin är marginellt belopp, d.v.s. hur mycket det exv kostar extra att producera ytterligare en enhet av en produkt, just detta kallas marginalkostnad. Denna kostnad jämförs med motsvarande intäkt för den ”sista” enheten. Marginalnyttan kan vara konstant, om det exv kostar lika mycket att tillverka varje enhet eller varierande då det ofta är så att det är dyrare att tillverka färre och sen blir billigare ju fler man gör.
Det är effektivt att fortsätta använda en resurs om värdet den ger är högre än vad någon annan resurs hade kunnat ge.
Här antas att priset anpassas så att det varken blir överskott eller underskott på marknaden (se efterfrågekurva på sidan 101 i boken). Utbudskurvan böjer av uppåt för att marknaden speglar marginalkostnaden av att tillverka en till enhet. Till slut är kapacitetsnivån nådd och utbudskurvan går bara rakt uppåt istället för att förflytta sig i högerled.
På en vanlig marknad är styckpriskurvan skålformad, kostnaden för varje enhet blir högre både för fler och färre producerade enheter än det optimala för produktionen är inte anpassad för det.
I en marknadsekonomi kommer priset reglera sig själv då nya företag kommer träda in på marknaden när efterfrågan är hög och likaså fasas ut när efterfrågan är låg så att produktionen hålls på den nivå som konsumenterna önskar vilket gör att de kan köpa varan till ett skäligt pris. Vid beslut om ökad eller minskad produktion är det dock marginalkostnaden som ligger till grund och inte styckkostnaden. I marginalkostnaden bakas kostnader som lön m.m. in. Så länge marginalkostnaden är lägre än priset ökar den totala vinsten av att producera en till enhet. Optimum är med andra ord när marginalkostnaden är lika med priset.

6.2.4 Problem förknippade med marknadshushållning

Tyvärr så har inte alla marknader perfekta förutsättningar som vi antagit hittills. Det krävs att det råder konkurrens, finns många säljare och att inte externa effekter påverkar bl.a.

Externa effekter- externaliteter

Med detta menas ej avsedda bieffekter som påverkar tredje part (kan vara både positivt och negativt). Dessa effekter tas inte hänsyn till eftersom det inte påverkar konsumenternas betalningsvilja. Exempel på detta är miljöpåverkan på allmänna tillgångar som luft och vatten eller bilisters miljöpåverkan på exv bönders åkrar. För att exemplifiera detta finns ett diagram på sid. 105 i boken som beskriver ett företags marginalkostnad och samhällets marginalkostnad. Där ser man att de inte följer varandra och att det rent samhällsmässigt är mer lönsamt att producera en mindre kvantitet.
För att förhindra denna misshushållning har man olika ekonomiska styrmedel som nämnts tidigare. Det är staten som beräknar vilken nivå påverkan kan ligga och reglerar sedan styrmedlen för att få önskat resultat. Vissa menar att marknaden borde släppas fri och att exv resursbrist kommer leda till teknisk utveckling som i sin tur kommer leda till hushållning medan andra menar att man borde kontrollera hårdare. Vid jämförande av olika styrmedel är avgifter det som gör att både producent och konsument får se de rätta priserna vilket inte ses vid exv subventioner eller administrativa styrmedel.

6.2.5 Skatter

Skatt betalas för att finansiera gemensamma nyttigheter såsom skola och sjukvård. Det är ofta svårare att spara in och rationalisera inom den offentliga sektorn i och med att det handlar om arbeten som maskiner sällan kan ta över. Till skillnad från avgifter så gör skatter att konsument och producent inte ser samma pris vilket gör att det blir en samhällsekonomisk förlust (se sid. 10). De är dock nödvändiga för att uppehålla den offentliga sektorn och de leder i många fall till minskad miljöpåverkan.

Grön skatteväxling

Grön skatteväxling innebär att man ökar skatterna på miljöskadlig verksamhet och minskar skatterna på arbetskraft för att minska miljöpåverkan och öka sysselsättningen. Idag underutnyttjas ofta arbetskraften och det är billigare att låta maskinerna göra jobbet, att använda nya resurser istället för att återanvända m.m. De som inte tror på idén menar att om man senare hittar sätt att ta bort miljöpåverkan så kommer man gå miste om skatteintäkter. Det finns här oelastiska och elastiska skatter där de oelastiska inte överstiger det ökade priset som skatten ger vilket skulle betyda att skatt på koldioxid och energi ger oförändrade intäkter medan skatt på exv avfall skulle ge minskade intäkter. Viktigt att tänka på vid grön skatteväxling är att företagen får tid att anpassa sig så att de inte förlorar i konkurrenskraft internationellt.

6.2.6 Skadestånd

Skadestånd är ett annat potentiellt styrmedel. Det påverkar priset men innebär också en risk för företaget eftersom det inte är säkert att de räknat med det i beräkningarna. Företag räknar i regel med sannolikheter och om det är 10 % risk att få skadestånd så har de bara beräknat för en tiondel av summan. I och med att det finns försäkringsbolag så gör de om risken till mer fasta kostnader eftersom det sedan är försäkringsbolaget som får ta smällen. Problemen med skadestånd är att det ofta är svårt att bevisa vem den skyldiga parten är vilket gör att de lämpar sig bäst när det är lätt att avgöra vem som exv släpper ut miljöfarliga ämnen och i vilken utsträckning.

6.2.7 Handel med utsläppsrätter

Utsläppsrätter har nämnts tidigare men inte de olika sätt det finns att handla med dem.

Netting

Innebär att ett företag får öka belastningen från vissa källor i utbyte mot att de minskar den från andra.

Offsets

Företag får påverka miljön negativt i ett visst område om de köper rätter från ett företag i samma område och som då måste minska sin påverkan.

Bubbles

Man utför en maxgräns av exv koldioxidutsläpp i ett visst område. Sedan auktioneras utsläppsrätterna för detta område ut till företagen.

Banking

Innebär att ett företag kan spara sina utsläppsrätter till framtiden.
Det mest aktuella för Sverige är Bubbles och då är det staten som kommer auktionera ut utsläppsrätterna. Det kommer endast gälla inom Sveriges gränser. Risken med utsläppsrätter är annars att rika länder köper sig fria från utsläppsminskningar. Detta skulle dessutom troligen hämma den tekniska utvecklingen som såväl behövs för att vi snabbare ska kunna gå mot ett hållbart samhälle. Utsläppsrätterna bör inte heller ägas i mer än två år vilket ger dynamik i systemet.

6.3 Neoklassisk kontra ekologisk ekonomi

6.3.1 Neoklassisk nationalekonomi

Denna syn bygger på att varukvantiteterna är givna och att det är hushållens efterfrågan som är avgörande för priset. Den tar hänsyn till både utbud- och efterfrågeförhållandena på marknaden och räknar med att hushållen och företagen agerar rationellt.

6.3.2 Miljömässigt intressanta neoklassiska karaktäristika

En fråga där den neoklassiska synen skiljer sig från den ekologiska är om av människan skapat kapital kan ersätta naturkapital och i så fall hur mycket. Neoklassicismen anser att det går att ersätta för de räknar med tekniska innovationer som kommer lösa problemen när de uppstår. Man tror på att marknaden själv styr mot hållbarhet.

6.3.3 Ekologisk ekonomi

I den ekologiska ekonomin menar man att naturkapitalet till väldigt liten del är utbytbart mot det kapital som människan skapar. Man varnar för att välfärden kommer minska när resurserna urholkas och tror inte lika starkt på tekniska innovationer. Man vill utgå från miljömål när man lägger grunden till ekonomin och tror ofta att stark myndighetsstyrning krävs för att vi ska gå mot ett hållbart samhälle.

6.3.4 Ekonomiskt oberoende, ett ytterligare problem

Tyvärr berör avgifter och skatter i slutändan oftast de som har det sämst, de rika kan i regel bortse från dessa avgifter för de gör ingen större skillnad vilket i sig är ett problem.

6.4 Tillväxt?

Tillväxt är ofta något som prioriteras av bl.a. politiker men det påverkar ofta miljön negativt, i alla fall om man ser historiskt sett. Det finns dock tillfällen då det inte gjort det. Problemet med tillväxt (BNP) är att det bara handlar om det monetära värdet och inte om vad den ökade tillväxten är uppbyggd på. Men om vi inte har ett hållbart samhälle kommer den välfärd vi strävar efter genom ökad tillväxt att urholkas och till slut minska. För att kunna behålla välfärden krävs det att vi ändrar vårt sätt att producera och även konsumera.

6.5 Cost-benefitanalyser

Detta är samhällsekonomiska analyser som ska analysera om ett beslut är samhällsekonomiskt lönsamt.

6.5.1 Att genomföra en cost-benefitanalys

Först är det viktigt att man bestämmer hur välfärd mäts för att kunna avgöra vilka åtgärder som kommer minska eller öka den. När man gör en analys beskrivs åtgärden men även tillståndet ”business as usual”, d.v.s. hur det ser ut om man låter bli att göra något. Även om man inte gör något så kan ändå förutsättningarna ändra sig med tiden i nollalternativet vilket man måste ta hänsyn till.

6.5.2 Viktiga begrepp för cost-benefitanalyser

• Problemformulering


• Kalkylbegreppet, redovisning av för- och nackdelar med en viss resursanvändning


• Välfärdsteori, en teori om hur välfärd bör mätas


• Fördelar/kostnader


• Kalkyltidpunkten, kalkylerna kan genomföras före eller efter beslutet tas beroende på vad man anser lämpligt, ibland vill man hellre mäta konsekvenserna efteråt.

6.5.3 Värdering

Att tilldela en resurs ett monetärt värde är ofta svårt. Man brukar ofta prata om användarvärden respektive icke-användarvärden. Icke-användarvärden kan exv vara existensvärden, optionsvärden (kopplade till att resursen kan användas i framtiden) eller arvsvärden vilket innebär värdet en individ anser att andra individer kommer få av att i framtiden ha tillgång till resursen.
Vid dessa analyser går man inte bara igenom slutvärderingen utan värderar genom hela processen för att få en så komplett bild som möjligt. Värdering är ganska lätt att göra med varor som handlas med på marknaden, i annat fall får man använda sig av andra knep, man brukar kallade det indirekta eller direkta metoder. I den indirekta metoden så söker man kopplingen mellan en icekanvändarresurs och försöker bestämma värdet på det sättet medan man med direkta metoder skapar en fiktiv marknad och ber personer uppge sin betalningsvilja.

6.6 Ekonomins betydelse för företagens agerande

Hur företaget ska agera avgörs av dess styrelse och VD men intressenter kan ha en del att säga till om beroende på hur stor betydelse de har för företaget. I väldigt stor utsträckning är det den monetära vinsten som räknas i företaget och det är ibland dess enda mål att gå med monetär vinst. För att få företag att tänka på miljön krävs därför att man kan visa på positiva ekonomiska effekter vilket ibland kan vara svårt att påvisa även om så är fallet. Det är lättare att se om man exv minskar sin energianvändning men kan vara svårare vid införandet av ett miljöledningssystem. Däremot visar det sig att kunderna idag i större utsträckning tycker att miljöfrågor är viktiga.

Kapitel 7 Miljöetik

Vi står ständigt inför val om hur miljövänliga vi ska vara och olika faktorer, inte minst ekonomiska, påverkar givetvis dessa beslut. Faktum är att alla de problem som människan orsakat är p.g.a. de val vi gjort. Värderingar och val är något som sker ända från toppolitikernivå ner till individnivå där vanliga människor exv beslutar om huruvida de ska återvinna sina sopor eller inte. Etik har sitt ursprung i människors förmåga att reflektera.
Inom miljöetik menar man att man som individ är ansvarig för den påverkan man har på miljön och att man inte kan känna sig riktigt bra även om man följt de restriktioner som givits från högre instanser. De kärnfrågor som brukar diskuteras är följande;

• Mot vem har man som människa moraliska förpliktelser?


• Hur ”långt bort” från varje individ sträcker sig dessa förpliktelser?


• Var går gränsen för vad som räknas som moraliska objekt och hur stort värde ska dessa anses ha?


• Hur tar vi hänsyn till framtida moraliska objekt?

En inriktning inom detta område kallas utilitarismen som grundar sina idéer på att man ska maximera välbefinnandet vilket innebär att man måste ha en avvägning mellan tillfredsställelse och smärta (pos. och neg. värden). Det kan vara svårt att prioritera dessa värden men riktlinjer som kan vara bra att gå efter är att prioritera mer närbesläktade moraliska objekt och prioritera förpliktelserna efter deras viktighet (exv inte köpa onödiga leksaker till sina barn när andra barn svälter).
Vilket värde olika moraliska objekt har kan delas in i två delar, egenvärde vilket är något som finns inuti oberoende av yttre omständigheter och i vilken utsträckning något är användbart. Sen kan det diskuteras om exv stenar har ett egenvärde vilket vissa hävdar.
Exempel på objekt med moraliskt värde är djur, ekosystem, landskap och allt annat levande m.m.
Inom miljöfilosofin anser en del att de problem vi ser i vår miljö idag är en direkt följd av vårt människocentrerade sätt att tänka, t.o.m. när vi tar hand om miljön så gör vi det bara för vår egen skull.  I kontrast till detta synsätt står det biocentriska synsättet som menar att allt har ett värde och att människan är en del av naturen vilket ger alla varelser rätt att existera. Man pekar på fyra instrumentella värden som man önskar bevara; varor, ekosystemtjänster (nedbrytning, pollinering), information och psykospirituella värden (skönhet, religiösa värden).
Inom den radikala ideologin anser man att man måste ändra på det hierarkiska samhället och ifrågasätta de antropocentriska normerna. De anser att man måste ta i med hårdhandskarna genom exv tuffare lagstiftning.
En viktig fråga inom området miljöetik är hur vi ska behandla och beakta kommande generationer, hur ska vi lämna efter oss jorden, hur mycket ska vi lita till ny teknik, hur ska vi behandla ändliga resurser?

7.1 Miljöetik och de allmänna tillgångarnas tragedi

De allmänna tillgångarnas tragedi speglar tydligt vikten av ett mer moraliskt tänkande och att vi mer bör se till vad som är bäst för samhället och inte bara för oss själva på individnivå. Det har dock visat sig svårt att lösa problemen enbart genom att försöka få folk att tänka mer moraliskt. Idag konsumerar 20 % av befolkningen 85 % av resurserna vilket gör rättvisefrågor till en viktig moralisk debatt.

7.2 Etik och ekonomi

Ekonomiska faktorer har, som tidigare nämnts, en viktig roll när vi tar beslut om hur vi ska agera i olika frågor. För att rätt beslut ska tas i sådana fall så måste alla resurser prissättas vilket inte alltid går. Eftersom externa faktorer ofta påverkar så blir sällan priserna på marknaden de rätta.
I regel är det de länder som är rikast som också har störst makt men tyvärr är det ofta desamma som orsakar den största delen av miljöproblemen. Det är dock dessa länder som måste ta ett större ansvar och leda världen i rätt riktning, de fattiga länderna i Afrika kan exv i väldigt liten grad påverka priset på bilar men de blir ändå drabbade av klimatförändringarna som utsläppen orsakar.
Frågan man också bör ställa sig är om välfärd även ger välmående?

Kapitel 8 Miljöledning

I dagens samhälle är miljöledning inom företag något som efterfrågas hos såväl kunder som investerare och andra intressenter vilket gör att det prioriteras alltmer och har på senare år fått en betydande plats inom de allra flesta företag i Sverige.

Vad är miljöledning?

Begreppet miljöledning kan anses ganska svårtolkat men det innebär i huvudsak styrning av ett företags miljöarbete. På vilken nivå det sker och i vilken utsträckning beror givetvis på företagets storlek och på vilken typ av verksamhet som bedrivs.

Miljöledning genom historien

Det var först på 70-talet som företagen på allvar började arbeta med miljöfrågor. Ett starkt incitament för företagen att börja ta tag i miljöfrågorna var bildandet av Naturvårdsverket och tillkomsten av miljöskyddslagen 1967 respektive 1969.
På den tiden handlade det främst om att motverka de mest omedelbara och synliga effekterna av företagens miljöfarliga utsläpp. Men i och med medias ökade intresse för miljöfrågor och de skador som ökade utsläpp orsakar har också företagens intresse frö att arbeta med minskad miljöpåverkan på ett mer långsiktigt och utarbetat sätt ökat.
Idag används miljöledning som en konkurrensfördel av företaget och kan bidra till att de ökar sina marknadsandelar. Miljöledningen organiseras från ledningsnivå och har med andra ord en otroligt viktig plats i de flesta företag i dagens samhälle, det anses numera som en nödvändighet för företagets fortsatta existens. Mycket av miljöarbetet sker till följd av lagar och restriktioner från myndigheter men man ser i allt större utsträckning att företagen själva tar egna initiativ för att minska sin miljöpåverkan och försöka förebygga istället för att ta tag i problemen när de uppstår.  De flesta företag försöker dock balansera ökad miljömedvetenhet med ökad lönsamhet.

Hur kan man gå tillväga?

Som redan nämnts försöker företagen numera arbeta i förebyggande syfte för att slippa att problemen överhuvudtaget uppstår. Man undersöker hur mycket olika produkter påverkar miljön i förhållande till hur mycket nytta de ger företaget och dess intressenter. Innan var det bara pris och kvalité som undersöktes men nu lägger man alltså till miljöaspekten också.
För att kunna mäta, utvärdera och lätt sätta upp nya mål är det vanligt att standarder för miljöledningssystem såsom exempelvis ISO 14001, som behandlas i den här rapporten, används. Genom ISO 14001 får företaget ett klart och tydligt system för att kunna utveckla sitt miljöarbete.

Kapitel 9 Miljöledningssystem

Miljöledningssystem är verktyg som tagits fram för att hjälpa företag att strukturera sitt miljöarbete.  BS7750 är ett system som legat till grund för bland andra miljöledningssystemet ISO9001, ISO 14001 och EMAS (Eco Management and Audit Scheme) där de två sistnämnda är de som dominerar idag. Att införa certifieringar eller registrering av detta slag är något företagen gör frivilligt. I dessa miljöledningssystem anges hur man ska arbeta, vem som kontrollerar att man gör det man ska, hur mål ska sättas upp etc.

9.1 Bakgrund till ISO 14001 och EMAS

Man vet inte riktigt hur miljöledningssystemen (MLS) uppkom men man tror att det var någon gång på 80-talet då man började behöva hjälpmedel för att kunna uppfylla miljörelaterade lagkrav som började komma upp alltmer. Miljöfrågorna i allmänhet hade fått ett uppsving vilket gjorde att marknaden började kräva åtgärder. Man ville helt enkelt undvika risken att åka dit så man skapade så kallade miljörevisionssystem där en tredje part granskar företaget vilket nu ingår i ovan nämnda system.
MLS är med andra ord ett verktyg som kompletterar lagstiftningen.
Standarderna EMAS och ISO 14001 har tagits fram genom bl.a. EU och olika miljökonferenser. De började framarbetas på 90-talet. ISO 14001 antogs t.ex. i Sverige 1996. En grundtanke med MLS är att det ska vara frivilligt och samtidigt kommersiellt lönsamt. Det kan med andra ord användas som en konkurrensfördel.

9.2 ISO 14001

ISO 14001 är en av standarderna i ISO 14000-serien. Det är en internationell standard som innehåller olika krav och riktlinjer för exv energianvändning som man som företag måste uppfylla för att få bli certifierad. Systemet är uppbyggt på huvudrubriker, underrubriker och kravsatser som bryter ner miljöarbetet till kvantifierbara och överskådliga delar.

9.3 EMAS

EMAS är EU:s förordning för miljörevision och styrning. Syftet med EMAS är att åstadkomma en förbättring av miljön och gå mot ett samhälle med hållbar utveckling. I början var den bara till för industriföretag men numera går den att använda på alla typer av organisationer. ISO 14001 är idag mer populär än EMAS, kanske för att EMAS ställer mer detaljerade krav och för att ISO 14001 även gäller utanför EU.  En annan skillnad är att EMAS kräver en offentlig miljöredovisning som granskas av en tredje part.  EMAS har dock försökt anpassa sig i den reviderade versionen av förordningen för att mer likna ISO 14001.

9.4 Arbetscykeln för miljöledningssystem

Standarderna för MLS bygger på PDCA-cykeln; planera, utföra, d.v.s. själva införandet av MLS (do), kontrollera (check) och agera, arbetets gång. Tanken är att arbetet ska vara strukturerat och organiserat. Som tidigare nämnts så finns inga krav på exakta nivåer som företaget måste nå upp till men det finns däremot krav på att de ständigt måste sätta upp nya mål och förbättra sig (se boken sid. 162 för stegvis uppläggning av MLS).

9.5 Ledningens beslut

Beslutet om att införa ett MLS tas ofta på högsta ledningsnivå. Anledningarna kan variera, alltifrån ekonomiska orsaker till marknadsföringsargument, konkurrensargument eller myndighetskrav.

9.6 Miljöutredning

För att mäta en organisations miljöpåverkan görs en miljöutredning där miljöaspekter, nulägesanalys och nollrevision ingår. Det ingår inte i kraven för ISO 14001 men måste i någon form göras för att man ska kunna se vad som behöver göras. EMAS däremot kräver att en miljöutredning genomförs.

9.6.1 Begreppet miljöaspekt

Definitionen på miljöaspekt är ”de delar av organisationens aktiviteter som kan inverka på miljön”. Syftet med begreppet är att sätta organisationens verksamhet i centrum för att bättre se vad det är som orsakar problem. Det är exv lättare om man vet att transport är en aktivitet som leder till en viss typ av utsläpp jämfört med att endast få veta att en viss typ av utsläpp är ett problem utan att veta var de kommer ifrån. Det som kan vara lite förvirrande är att begreppet inte alltid används entydigt utan på lite olika sätt liksom begreppen miljökonsekvens, och miljöpåverkan. Just miljöaspekt är ofta kopplat till en aktivitet och bieffekter som den aktiviteten kan ha på miljön. De specificerade utsläppen i sin tur refereras ofta till som miljöpåverkan.

9.6.2 Olika typer av miljöaspekter

ISO 14001 specificerar inte miljöaspekter närmare men EMAS nämner två huvudkategorier, direkta och indirekta där de direkta har möjlighet att påverkas av organisationen själv exv interna transporter medan indirekta aspekter kan vara kundens val av transportmedel när han hämtar sin vara. En annan indelning av miljöaspekter är väldefinierade och diffusa eller hårda och mjuka där de senare menar det som direkt påverkar materialflöden och de mjuka indirekt påverkar dem. De går med andra ord ganska mycket in i varandra.

9.6.3 Miljöaspekter vid normal verksamhet

Miljöaspekter hänger ofta ihop med energiflöden är det ofta vettigt att utarbeta flödesscheman för företaget. Men det räcker inte med att göra flödesscheman för då missar man ofta viktiga delar som exv varför en viss råvara har en stor andel som går till spillo och hur man kan jobba på det (se sid. 169 för flödesschema). Det finns i en normal verksamhet både operationella och organisatoriska aspekter (beslutsprocesser, arbetsrutiner) som spelar in på miljön.

9.6.4 Risker för olyckor och konsekvenser av sådana

Det är viktigt att identifiera de miljömässiga olycksriskerna i en organisation när man ska planera för MLS. Med detta menas de olyckor som medför miljöpåverkan där miljöpåverkan inte annars sker. Exv. kan det vara viktigt att fråga sig vad som händer vid brand, om det kan uppstå läckage och om man kan påverka andra aktörer i närheten vid behov. För de risker som identifieras bör en riskanalys göras som mer utförligt analyserar konsekvensera av en eventuell olycka.

9.6.5 Hur stor ska en miljöaspekt vara?

Det finns olika sätt att dela upp miljöaspekter efter olika storlekar, en viktig grej är att knyta miljöaspekten till en viss avdelning på företaget.

9.6.6 Personalens engagemang och inställning

Människor är inte, som många andra produktionsfaktorer, neutrala utan de vill givetvis känna sig betydelsefulla och uppskattade. För att ett MLS ska fungera krävs det att de anställda vill jobba med det och finner sina uppgifter motiverade. Det är därför viktigt att involvera de anställda i beslutet för att allt ska fungera.

9.6.7 Behov av miljöutbildning

För att erhålla en medvetenhet och motivation hos de anställda är det också viktigt med kunskap varför en utbildning av de anställda vid införandet av ett nytt MLS ofta är motiverat.

9.6.8 Klagomål och synpunkter från intressenter

Man bör undersöka om miljömässigt relevanta klagomål inkommit från utomstående intressenter.

9.6.9 Miljölagstiftning och krav

När man gör miljöutredningen inför införandet av en standard är det även viktigt att kolla på vilka lagar och krav som gäller. Detta innebär att upprätta en förteckning på de lagar som angår företaget för att lätt kunna se att dessa följs.

9.6.10 Ledningssystem, organisationsstruktur, ansvarsfördelning och rutiner

För att kunna införa ett MLS på ett bra sätt krävs det att man har koll på och har klara rutiner för vem som har ansvar för vad och hur rutinerna ligger i företaget samt om dessa behöver ändras inför införandet av MLS.

9.6.11 Miljöaspektsregister

Man bör i en organisation identifiera de miljöaspekter som finns samt definiera dem noga. Dessa bör indelas i grupper och föras in i ett register.

9.6.12 Vem bör genomföra en miljöutredning?

För att genomföra en utredning krävs goda kunskaper om företaget i fråga och givetvis goda miljökunskaper. Många företag använder sig av miljökonsulter för att se till att allt görs på rätt sätt. Det kan även vara en bra idé att en del av arbetet görs eller granskas av en oberoende tredje part.

9.7 Miljöutredning: värdering av miljöaspekter

När man hittat de olika miljöaspekterna i en organisation eller ett företag gäller det att rangordna dem och ta ut de viktigaste. Det är speciellt viktigt för de operationella, hårda, aspekterna. Som tidigare nämnts finns inga krav på att en miljöutredning ska ske för ISO 14001 men man bör ändå ha med en värdering av miljöaspekterna för att kunna underlätta i arbetet.

9.7.1 Vad är en betydande miljöaspekt?

Med en betydande miljöaspekt menas en aspekt som ”har eller kan ha en betydande miljöpåverkan” men även aspekter av sådan karaktär att en organisation har möjlighet att styra och påverka dem.  

9.7.2, 9.7.3, 9.7.4, 9.7.5 Värdering i två steg

Som nämndes i 9.7.1 så är det miljöpåverkan och organisationens förmåga att minska denna som man använder när man värderar miljöaspekter. (se sid. 188 för hur man kan få hjälp att hitta viktiga miljöaspekter). Man använder ofta ett poängsystem för att lättare kunna se vilka aspekter som, efter utvärderingen, blir betydande. När man gör den affärsmässiga bedömningen så tittar man bl.a. på vilka kostnader och intäkter som man kan påverka, mycket av företagens beslut är ju som bekant av ekonomisk karaktär. Vidare tittar man på kundkrav, lagkrav, kvalitetskrav m.m.

9.7.6 Omfattning för miljöutredning och färdigt miljöledningssystem

Varken ISO 14001 eller EMAS har några klara riktlinjer kring detta. Man brukar börja med att kartlägga den egna organisationen men det kan även vara en klar fördel om man tittat på produkterna eller tjänsternas hela livscykel och vad miljöpåverkan är i de olika leden (se sid. 199 och 201 för förklarande scheman).

9.8 Miljöpolicy

En miljöpolicy är ett dokument företaget upprättar efter att man gjort miljöutredningen där det står hur företaget ser på miljöfrågor och hur företaget planerar att agera i miljöarbetet. I miljöpolicyn ingår inga kvantifierade krav vilket ofta gör den ganska diffus. Både ISO 14001 och EMAS ställer krav på vad som ska ingå i en miljöpolicy. De kräver att miljöpolicyn ska baseras på de betydande miljöaspekterna man tagit fram samt att det ska ingå ett stycke om att man alltid kommer sträva efter förbättring. Miljöpolicyn bör vara seriöst skriven och inte innehålla en massa tomma löften som ser bra ut på pappret utan den ska kunna uppnås.

9.9 Miljömål

Grunden i varje MLS är att det ska baseras på mål så att det ska vara lätt att förbättra sig. Miljömålen ska, i den mån det går, vara kvantifierade så att de är lätta att mäta. Miljömålen delas ofta upp i övergripande och detaljerade där de övergripande består av ett flertal detaljerade, exv hela företagets energibesparingar och energibesparingarna som planeras för varje enskild avdelning.  Målen är ett av de viktigaste verktygen i MLS och det är viktigt att hela tiden följa upp dem och ständigt sträva efter förbättring som det står i miljöpolicyn. Problemet med miljömålen kan vara att man finner det svårt att hitta nya saker att förbättra efter ett tag, så gäller det att titta lite vidare. Det är olika vad olika miljörevisorer tycker är godkänt men det finns en del standarder som ingår i ISO 14001 och EMAS och som måste uppfyllas.

9.10 Miljöledningsprogram

Miljöledningsprogram är tänkta att vara hjälpmedel för att företagen ska kunna nå upp till miljömålen. Det skall i dessa framgå på vilket sätt miljömålen ska nås och vem som har ansvar för detta. Ett miljöledningsprogram bör innehålla

• Bakgrund


• Målsättning


• Genomförande


• Kvantifiering


• Tidsplan


• Ansvarsfördelning


• Resurser

9.11 Organisationsstruktur och ansvarsfördelning

I riktlinjerna för EMAS och ISO 14001 ingår att man ska ha definierat tydliga roller i miljöledningsarbetet samt att organisationen ska tillhandahålla nödvändiga resurser för att arbetet ska kunna utföras. Det skall även finnas en yttersta ansvarig som känner till vad som krävs för den valda standarden och kan rapportera till ledningen hur arbetet fortskrider.  Ingår man i en koncern så bär det egna företaget ha klart för sig hur det egna MLS förhåller sig till koncernens.

9.12 Dokumentation

En stor del av arbetet med MLS består i att dokumentera och ta fram dokumentation för att kunna bedöma situationer och visa på resultat. Standarderna kräver dokumentation av miljöledningssystemet, dokumentstyrning samt redovisade dokument och verifikat. För att förstå hur ett MLS är uppbyggt finns ofta en miljöhandbok som i sin tur är indelad i mindre delar. Det kan vara ett hårt arbete med dokumentationen vilket gör att det ifrågasätts av många eftersom man anser att mer tid borde läggas på att förbättra verksamheten istället men erfarenhet visar att dessa företag ofta kan förenkla pappersarbetet väsentligt.

9.13 Kommunikation

Den kommunikation som sker i ett företag är av två karaktärer, intern eller extern. Vad gäller den interna så är det viktigt att kommunicera ut syftet och hur arbetet ska gå till med MLS för att implementeringen ska fungera, något som ofta kan vara svårt då det innebär förändringar i företaget vilket nästan alltid berör de anställda. När det kommer till den externa kommunikationen så är det viktigt att man får ut sitt budskap och att man håller på med MLS för att kunna dra nytta av det i marknadsföringssyfte. Det är även viktigt att kommunikationen når ut till myndigheter och andra personer som kollar så att allt görs på rätt sätt.

9.14 Instruktioner

Instruktionerna som måste finnas är de som behandlar hur man ska bedriva verksamheten i förhållande till exv lagkrav och förordningar samt de egna miljömålen. Det bör finnas instruktioner för hur man ska förhålla sig till leverantörer och vilka krav man bör ställa på dem, nödlägesberedskap, avvikelsehantering samt instruktioner för hur de anställda ska vara delaktiga.

9.15 Utbildning

Den viktigaste resursen ett företag har är de anställda. För att de ska kunna utföra MLS på ett bra sätt krävs det att de får ordentlig utbildning, både i allmän miljökunskap men även i hur standarden man valt fungerar samt hur det egna företaget ska gå till väga i arbetet med MLS.

9.16 Miljörevision

Miljörevision innebär en systematisk, dokumenterad, objektiv och periodisk utvärdering av ett företags MLS, miljöorganisation och rutiner samt utrustning. Det kan finnas både externa och interna revisorer, exv ISO 14001 kräver att externa revisorer kontinuerligt kontrollerar verksamheten.

9.18 Miljöredovisning

Till skillnad från ISO 14001 så kräver EMAS att företaget gör en miljöredovisning som är offentlig och granskas av en tredje part, en så kallad miljökontrollant.

9.21 Effekter av miljöledningssystem

Idag finns det många exempel på att MLS har gett positiva affärsmässiga och miljömässiga effekter. Kritikerna frågar sig om det är just tack vare företagets MLS som effekterna uppstått vilket är en relevant aspekt att undersöka om man vill ha mer tillförlitlig statistik. För att motivera företag att införa MLS eller att fortsätta med det har det visat sig, som i så många andra fall, vara viktigt om inte viktigast att belysa de ekonomiska fördelarna med MLS.

9.23 Utvecklingsmöjligheter för miljöeffektivare MLS

Andelen företag som har ett MLS är relativt liten men det finns i stora delar av världen idag så bara där finns en stor utvecklingsmöjlighet. Andra saker som kan förbättras är att ge tydligare riktlinjer för miljöutredningens utformning, klargöra begreppet ”ständig förbättring” ytterligare, samt redogöra för hur kommunikationen externt kan förbättras m.m.

Kapitel 10 Miljöanpassad produktutveckling

10.1 Att åstadkomma miljöanpassade produkter

Inom MPU (miljöanpassad produktutveckling) bedrivs aktiviteter som syftar till att implementera miljöhänsyn och skapa miljöanpassade produkter som kan konkurrera med andra produkter med avseende på pris och kvalitet.

10.1.1 Livscykelperspektiv

Idag vet vi att de viktigaste material- och energiflödena följer en produkt genom hela livscykeln. Man bör därför studera den från råvara till återvinning för att kunna skapa en så miljöanpassad produkt som möjligt.

10.1.2 Optimerad funktion

Både produkter och tjänster är kopplade till någon form av funktion vilket är dess syfte. Det är därför mer viktigt att tänka på vilken funktion det är kunden efterfrågar och hur man kan optimera denna än själva produkten eller tjänsten som mer kan ses som ett verktyg. En enkel väg att gå är följande:

1. Optimera funktionen


2. Minska påverkan vid användning


3. Minska mängden material


4. Välj rätt material


5. Optimera livslängden, kan ibland vara bra att satsa på mindre miljöanpassad produktion om det ökar livslängden.


6. Optimera produktionen


7. Optimera resthanteringen, man pratar ofta om kretsloppssamhälle vilket bygger på principen om återanvändning, återvinning och slutligen deponering.


8. Optimera distributionen

10.2 Verktyg för miljöanpassad produktutveckling

Ett exempel på verktyg är CAD-program kopplade till livscykelanalyser där man kan visualisera hur olika ändringar påverkar produkten. Ett annat verktyg är just livscykelanalys (LCA).

10.3 Livscykelanalys (LCA)

Definitionen på en livscykelanalys är ”ett objektivt tillvägagångssätt att belysa miljöpåverkan från en process, produkt eller aktivitet genom att identifiera och kvantifiera energi- och materialanvändningen samt föroreninsgsutsläpp till miljön; att bedöma typen och graden av denna miljöpåverkan samt att utärdera och föreslå olika möjliga sätt att minska denna miljöpåverkan”. Analysen omfattar givetvis produktens hela livscykel. Livscykelanalysen brukar delas in i 4 steg;

1. Målbeskrivning och omfattning


2. Inventering av miljödata-  uppgifter som är relevanta för att beskriva miljöbelastningen samlas in.


3. Miljöpåverkansbedömning


4. Förbättringsanalys

10.3.3 Användbarhet och begränsningar för livscykelanalyser (LCA)

Om man utför LCA på rätt så är det ett mycket bra verktyg för att miljöanpassa produkter. Det kan dock vara svårt att hitta rätt och tillförlitlig data att bygga analysen på. Det kan också vara svårt att ta reda på exakt vilka miljöeffekter som miljöbelastningarna kommer orsaka. Sammanfattningsvis bör LCA göras noga, det är minst lika viktigt att redovisa hur man kommit fram till analysen som vilket resultat man kommit fram till.

10.4 Miljövarudeklarationer och miljömärkning

För att man som konsument lättare ska kunna jämföra produkters miljöpåverkan har det tagits fram standarddeklarationer som ställer krav för hur mycket man får påverka för att få bära en viss märkning (se sid. 284 för några exempel).

Kapitel 11 Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB)

11.1 Inledning

För att man ska få tillstånd att bedriva en viss verksamhet krävs det ofta att man gör en miljökonsekvensbeskrivning. Många av de krav som ställs på MKB finns i miljöbalken, den ska bl.a. innehålla:

• Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd


• Vattenverksamhet


• Täkter


• Särskilt miljöstörande anläggningar

11.1.1 MKB-dokument

Krav för MKB är:

• Den bör vara överskådlig och lättilgänglig


• Omfattningen bör stå i proportion till de miljövärden som berörs


• Realistiska alternativ bör redovisas

MKB ska alltid innehålla ett nollalternativ som visar på konsekvenserna om den planerade förändringen inte blir av. MKB ska innehålla följande:

• Verksamhetsbeskrivning


• Hantering av miljöpåverkande verksamhet


• Miljökonsekvenser


• Alternativa lokaliseringar och utformningar


• Sammanfattning

11.1.2 Att arbeta med miljökonsekvensbeskrivningar

Något man bör tänka på med MKB-arbetet är att arbeta stegvis, öppet och med relevanta frågor. Att det bör vara öppet betyder att allmänheten och myndigheter ska ha möjlighet att kunna gå in och granska arbetet.

11.1.3 Företagets och myndigheters roll i arbetet med en MKB

Det är företaget som ansvarar för att göra en MKB och det är även de som får stå för alla kostnader i samband med arbetet. Myndigheterna är de olika instanser som kan hjälpa till med upplysningar om vad exv lagen säger och det är även de som ger tillstånd för verksamheten. En MKB bör både rikta sig mot myndigheter och allmänheten.